gnolade jag mellan tänderna dessa verser af Henrich Heine, som ni känner till: Jag har diktat de skönaste romanser om min älskades vackra ögon, de ypperligaste terzetter om hennes lilla mun och de ståtligaste stanzer om hennes täcka kinder; om min älskade hade ett litet hjerta, skulle jag författa en den näpnaste sonett äfven om det. Vv.