Aftonbladet – 1 mars 1873, sida 2

iandling, samt dervid utsett: nd Första kammaren: hrr Almqvist, Berlin, Dahm, Ehrensvärd, Montgomery-Cederhjelm, St Rydin och Widen. i Andra kammaren: hrr Adlersparre,-Jonas Andersson i Häckenäs, Billström, Gjerling, Tedin, Kolmodin och A. Rundbäck. Till suppleanter valdes af Första kammaen hrr Björkenstam, v. Braun och Hallin, amt af Andra kammaren hrr Boman, Celerström och J, Larsson. Det torde förtjena anmärkas, att hrr Berin och Kolmodin, som blifvit insatte i utskottet, den. förre af Första och den senare Me Andra kammaren, båda tillhörde minoriteten inom den senaste skolkomiten. Förmiddagens diskussion i Första kammaren rörde sig uteslutande öfver de särskilda punkterna i statsutskottets betänkande angående reglering af sjette hufvudtiteln, omfattande under civildepartementet hörande anslag, och medhunnos af detta betänkande de 15 första punkterna, eller till kapitlet om statens jernvägstrafik. I de punkter, i hvilka utskottets förslag skilde sig ifrån K. M:ts, biträdde kammaren den k. propositionen, med undantag af den begärda löneförhöjningen för länsbokhållare, landskontorister och länsmän, hvilken bestämdes att utgå med det af utskottet föreslagna belopp af 100,000 rdr, hvilket skulle på extra stat uppföras. Detta beslut fattades utan votering, oaktadt både civilministern och flertalet af de i kammaren sittande landshöfdingarne yttrade sig till förmån för K. M:ts förslag i ämnet, hvilket slutade med ett belopp af omkring 170,000 rår. För förhandlingarna i öfrigt få vi meddela en sammanhängande redogörelse, då betänkandet hunnit i sin helhet af begge kamrarne afgöras. Andra kammaren har icke under förmiddagens sammanträde hunnit börja behandlingen af sjette hufvudtiteln. Inom denna kammare blef nemligen den k. propositionen med förslag till författning angående laga fång af grefve Sparre gjord till föremål för en mycket vidlyftig granskning, som upptog en icke ringa del af förmiddagssammanträdet, och hvilken gick ut på att visa att lagförslaget var komplett odugligt och att motiverna till förslaget ådagalade, att lagbyrån, som utarbetat detsamma, icke ens visste hvarom fråga var, i det der yttrades att lagfartens ändamål vore offentliggörandet och beredandet af tillfälle för domaren att pröfva, under det ändamälet väl dock mäste anses vara att skaffa sakrätt iegendom. Andra yttranden i motiverna föranledde grefven att påstå, att lagbyrån ej nu gjort sig så förtrogen med hvad som förut ätgjorts för att söka lösa den föreliggande frågan, att den visste hvad :som innehölles i det förslag angående införande af fastighetsböcker, som uppgjorts af särskildt förordnade komiterade, af hvilka visserligen en efter hr grefvens utsago, var en klen sujet, ty det var talaren sjelf, men hvars öfriga ledamöter vore kända för stora insigter och mycken erfarenhet. Grefven hade i första delen af sitt anförande ganska utförligt redogjort för utvecklingen af lagstiftningen i förevarande ämne i främmande länder och dermed sökt ådagalägga, att de nämnde komiterades förslag om införande af fastighetsböcker, i hvilka skulle upptagas såväl l: hvad som rörde eganderätt som panträtt: och nyttjanderätt till fast egendom, stod il full öfverensstämmelse med den lagstiftning i ämnet, som gjort sig gällande i de fleste europeiska länder; och dä han senare mera specielt sysselsatte sig medinnehållet af komiterades förslag, sökte han ådagalägga att det af åtskilliga myndigheter framstälda påståendet, attförslaget var overkställbart, saknade grund och att i sjelfva verket komitens förslag aldrig blifvit ordentligt pröfvadt. I sin kritik öfver det k. förslaget sökte Ian åter visa, att den deri föreslagna fastan tjonade till ingenting, då denicke komTa mot nägot klander, att förme att skydu. ML 7 ; slaget icke Vore av sHdt af något formulär till fastighetsbok och att ust Vore mycket betänkligt om bestämmandet af härn densamma skall se ut, skulle komma att öfverlemnas åt samma auktoritet, som åstadkom mit det såsom så ytterst underhaltigt betecknade förslaget. Af förslaget framginge för öfrigt att dess antagande skulle nöd I vändiggöra en särskild bok om inteckningar, hvilket grefve Sparre: ansåg högst olämpligt, då hvad som anginge panträtten äfven I borde vara i den egentliga fastighetsboken l upptaget. Slutligen anmärktes, att förslaget alldeles icke innehöll någonting om utmätning, hvilket betecknades såsom en stor och betänklig brist. Efter att sålunda hafva yttrat sig om det föreliggande lagförslaget och dermed i sammanhang stående ämnen vände sig grefve Sparre till sist med ett direkt angrepp iallmänhet mot justitiestatsministern. Han vänI tade ej mycket, sade. han, af den nuvarande l justitieförvaltningen. Den ginge ej i den Triktning, som den europeiska civilisationen. IDen enskilda aktning och vänskap, som I grefven hyste för h. exc. justitiestatsministern, kunde icke hindra honom avt öppet säga honom att han är på villovägar. Unacr I sådana omständigheter och då med afseende Ipå det lagstiftningsområde, hvarom nu vore Ifråga, det ej funnes något land, der det stode I så ruskigt till som hos oss, ansåg grefven I det derför vara på tiden att riksdagen toge I saken om hand, likasom den förr gjort med vI strafflagen och konkurslagen, och på det .I detta måtte kunna ske, föreslog grefven att kammaren skulle besluta tillsätta ett särtÅ skildt utskott för behandling af den k. proI positionen. I Förslaget om tillsättningen af ett Särlskildt utskott, som bekämpades af hr P. Staaff men understöddes af hr C. A. Larsson, blef af hr Sjöberg begärdt på bordet, hvaremellertid den k. propositionen remitterades till lagutskottet under förbehåll af -ldess hänvisning sedermera till Särskildt utskott, om ett sådant blir beslutet. NG Andra kammaren har sedermera bifallit I lagutskottets redan förut af den Första antagna afstyrkande utlåtande med anledning af hr Wigardts motion om befrielse för lär: junge vid elementarläroverk från undergåendet af fullständig beväringsexercis, samt samma utskotts jemväl af Första kammaren fo-80-0 ar re ma a NT ER RE KE R-TV OR