Aftonbladet – 28 februari 1873, sida 2

Sträfvandena att åstadkomma en fusion mellan de båda grenarne af det bourbonska huset, hvilka under en fid påstodos vara krönta med den fullständigaste framgång, visa sig nu hastrandat mot grefvens af Chambord orubbliga beslut att icke bringa det ringaste offer åt en nyare tids samhällsprinciper. En bland de ifrigaste kämparne för åstadkommandet af en fusion var biskop Dupanlöup, som tillskref grefven ett bref, i hvilket han besvor honom att modifiera några af sina älsklingsgrundsatser, särskildt den om flaggan. Grefven har besvarat detta bref i en skrifvelse af ett så kuriöst och karakteristiskt innehåll, att orleanerne väl för framtiden, så vidt de hysa någon aktning för sig sjelfva; måste afstäå från alla vidare försök att åstadkomma en försoning. med Lhomme principe. Chambords. bref, hvilket sedan en tid cirkulerati handskrift inom politiska kretsar, der.man till en början trodde det vara apokryfiskt, publiceras nu af en Paristidning, som garanterar dess äkthet. Den märkvärdiga episteln, till hvilken inga kommentarier behöfvas, är af följande lydelse: Ers nåde! Likasom nikan jag inte hafva något annat intresse i denna verld än Frankrikes välgång eller någon annan önskan än att få se bättre dagar stunda för kyrkan. Grefve de Blacas, som fått i uppdrag af mig att framföra ett muntligt svar till er, har sannolikt icke uraktlåtit att underrätta er om öfverensstämmelsen mellan edra och mina känslor i detta hänseende. Jag önskar nu endast sjelf i några få ord uttrycka den ledsnad, jag känner att icke kunna följa de råd, er fosterlandskärlek framställer, Misslyckandet af de bemödanden, som så ofta blifvit gjorda, för att åstadkomma en närmare förening mellan de båda grenarne af min familj tyckes ni endast tillskrifva tomma betänkligheter. Efter att noga ha ratsakat mitt samvete, finner jag icke en timme eller en dag i mitt lif, då de svårigheter, hvilka jag påstås ha gjort, hafva bildat ett allvarligt hinder för en uppriktig försoning. Utan fördom eller agg mot någon, var det min skyldighet att i dess integritet bevara den grundsats, utan hvilken — jag skall icke tröttna att upprepa det — jag ingenting är, men med hvilken jag är allt. Det är just detta, som man i allmänhet icke vill riktigt förstå. Af edra hänsyftningar är jag berättigad till den slutsatsen, att bländ de förnämsta uppoffringar, Hvilka ni anser nödvändiga för att möta landets önskningar, ställer ni den af flaggan. Detta är ett svepskäl, uppfunnet af dem, hvilka, under det de erkänna nödvändigheten att återvända till den traditionella monarkien, önska att åtminstone bevara revolutionens symbol. Tro mig, oaktadt alla sina brister, har icke Frankrike förlorat all känsla för hedern. Det skulle icke bättre förstå chefen för bourbonska huset, om han förnekade liljebane