trädets rot. CNE ERRPERDA De senaste underrättelserna från Spanien lyda just icke gynsamt för den nya regeringen, ty de vitna om, att det carlistiska partiet vinner i styrka och fasthet. Det levererar redan regelbundna träffningar med regeringstrupperna, och ett telegram talar till och med om en strid på höjderna vid Miravalla under hvilken carlisterne uppträdde med en styrka af 2000 man. Underrättelsen om, att pretendenten Don Carlos öfverskridit spanska gränsen, -stadfästas af ett för några dagar sedan ankommet telegram. Han skall icke ha begifvit sig till Spanien af egen drift, utan har inträffat till följd af en uttrycklig uppmaning från carlistcheferne. De hafva nemligen uppmanat honom att antingen sjelf öfvertaga ledningen af kriget eller resignera. Det bör dock påminnas, att telegrafen många gänger förut låtit pretendenten visa sig på spansk mark, under det han i verkligheten satt ganska lugn isin bostad i Geneve. Det är derför icke helt och hållet omöjligt, att hans öfverskridande at gränsen äfven denna gång skulle antaga karakteren af ett tomt rykte. Öfver hufvud taget sväfvar ett visst mörker öfver den legitime pretendenten, och detsamma är för öfrigt förhällandet med Pariskommunens beryktade general Cluseret, hvars ankomst till Madrid blifvit mångfaldiga gånger bekräftad och förnekad. Några tidningar vilja till och med veta, att regeringen skall hafva för afsigt att utnämna honom till befälhafvare för fribetens zuaver. Förmodligen är detta icke annat än en sensationsunderrättelse. Deremot bekräftar det sig, att regeringen verkligen vill beväpna hela folket, och om denna plan icke redan blifvit realiserad, är orsaken uteslutande den, att det enligt krigsministerns utsago icke mer finnas vapen i arsenalerna. Underrättelsen om den pätänkta folkbeväpningen har gjort ett mycket dåligt intryck på utlandets press. Denna utdelning af vapen till en befolkning, skrifyer Le Nord, i hvars midt det europeiska revolutionspartiets banerförare för närvarande befinna sig, är icke egnad att ingjuta tillit och försvagar i hög grad de af setior Castelar i hans cirkulär afgifna försäkringar angående ordningens upprätthållande i Spanien. Journal des Debats och Independance Belge framställa deremot förhållandena uti Spanien i en vida gynsammare dager. Enligt korrespondenstelegram till sistnämnda tidning har landet aldrig varit så lugnt som nu (?). Myndigheterna i Catalonien äf vensom i andra provinser ha afgifvit förnyar de försäkringar om sin uppriktiga anslutning till regeringen. En komit6 af framstående män utaf alla partier organiserar sig för att bringa till stånd en fusion mellan partierna och förmå dem att glömma sina gamla tvister och understödja republiken, emedan hon numera är den enda möj liga styrelseform i Spanien. Enligt samma telegram vinner idn om en konservativ federativrepublik alltmera insteg i alla provinser, äfven bland de högsta samhällsklasserna. De officiösa tidningarna i Berlin uttrycka sig på ett gynnsamt sätt angående spanska republikens erkännande af de europeiska makternas regeringar. De betona, att då regeringsmakten blifvit återlemnad i cortes händer dessa voro i sin goda rätt, då de proklamerade republiken. Man kan derför vänta, att då republiken blifvit regelbundet konstituerad och officielt meddelande härom gjorts de särskilda regeringarna, skall hon blifva erkänd af dessa och äfven af Tyskland. Det är sjelfklart, att det icke mera kan blifva fråga om någon prins af Hohenzollern kandidatur. Norddeutsche Allgemeine Zeitung anmärker, att det efter konung Amadeos afsägelse är till full evidens bevisadt, att en utländsk dynasti icke kan slå rot i Spanien. De af Preussen med de mecklenburgska hertigdömena afslutna fördragen angående dessa hertigdömens truppkontingenters införlifvande med preussiska armån komma med det sna raste att ratificeras. Alltsedan grundläggandet af det nordtyska förbundet och ännu mera sedan tyska kejsardömets återställande har, som bekant är, en stor mängd af de tyska småstaterna och mellanstaterna gjort sig qvitt omsorgerna för upprätthållandet af en särskild armå och genom militärkonventioner öfverlemnat åt P eussen ledningen och administrationen af sina kontingenter, under det dessa stater likväl äfven på det