Aftonbladet – 26 februari 1873, sida 3

med orden: Konungariket Siciliens hel. inqvi Jsitions hel. domstol har den lofliga sedvanan at tid efter annan, allt efter som tillfälle erbjude sig, göra sin hel. institutions helsosamma verk samhet känd genom att fira en offentlig trosakt vid hvilken i glödet af hennes brinnande nit fö den katolska religionen icke mindre hennes omut liga rättvisa än hennes barmhertighet uppenbar: sig... Deni år i Palarmo firade offentliga tros akten förtjenar att bibehållas i efterverldens åminnelse, så väl för den lysande prakt, hvar med den firas, som för den ifver. hvarmed til varnagel för andra behörigt straff tillfogas d hårdnackade samt för den mot de ångerfulle vi sade mildheten.Åt denna sistoämnda hade 2 ; rg att hugna sig; bland dem dömdes ev ör falsk anklagelse mot en biktfader till tvi års fängelse och tre års panniysning, Sex perso ner för polygami till flere års galerarbete, er diakon. derföre att han gift sig, till 5 års fän gelse, tolf män och qvinnor för trolldom till bann lysning eller fängelse, de fleste derjemte til hn förande genom staden och några til offentlig spöslitning, bland dem en hexa til 200 slag. — Stränghet vederfors två personer Jen 57-årig nunna och en 58-årig Augustiner-lek mansbroder. Den förstnämnda arresterades re dan år 1699 och blef vid ransakningen befunner vara kätterska; ty hon påstod bland annat, ati hennes själ lyft sig till den högsta grad af full komlighet och förunnats fem föreningar med Gud, äktenskap med Kristi lekamen, med Kristi kors och med den förklarade korsfäste; att bon var renare än den hel. Jungfrun, ur stånd att synda o. 8. v. Dessutom erkände hon en mängd förbrytelser mot tukt och anständighet; men den hel. Jungfrun hade uppenbarat för henne, att de med biktfadern förötvade oanständigheter icke voro någon synd. Efter fyra års rättegång döm des hon till afsvärjelse. och då hon vägrade, öfverlemnades hon är 1705 såsom obotfärdig och oförbätterlig, formel kätterskaåt den -kyrkanbetjenande verldsliga RYymen-. Lekmansbrodern häktades äfven år 1699 och dömdes för dylika anklagelser till afsvärjelse. Han g orde denna, men vägrade snart derefter att bikta sig, emedan han var utan synd, renare än den obefläckade aflelsen och så vidare; år 1706 åter arresterad, höll han i sig med detta påstående och tillade bland annat. att han var Guds profet eller erkeengeln Michael eller en Gud; det funnes mer än hundra gudar och mer än en Guds moder. År 1706 blef äfven han såsom återfallen, obotfärdig och hårdnackad formel kättare öfverlemnad åt den verldsliga armen. De båda anklagades påståenden berättigade till antagandet, att de voro vansinniga; men läkarne förklarade efter föregifven sorglällig undersök: ning båda för friska. Sedan flera omvändelseförsök med dem misslyckats, anbefallde generalAnqvisitorn af Spanien och biskopen af Alvarrazip, Navarro, år 1720, att domen skulle verkställas. Först den 6 April 1724 skedde detta. och på samma gång verkställdes domarne öfver de 26 botfärdiga. De tre föregående dagarne gjorde fyra prester från ett för detta ändamål år 1565 stiftadt brödraskap från morgon till afton omvändelseförsök hos de till döden dömde; de undfägnades dervid på brödraskapets bekostnad med rikliga förfriskningar. Den sista natten bemödade sig tolf prester om omvändelsen; nunnan ville dock icke en gång, för att rädda sitt lif, gå in på att förklara: -Om jag har brutit mot Gud, beder jag om förlåtelses, och klosterbrodern försäkrade, att om man brände upp bonom, skulle han dagen derpå visa sig på en triumfvagn midt i staden. Fem läkare, som på aftonen den 5 undersökte båda, förklarade dem vara friska till själ och kropp. Sedan redan den 5 en högtidlig procession försiggått, i hvilken mer än 200 adelsmän, 262 inqvisitionens tjenste: män och familiare-, flere musikkårer 0. 8. v. deltogo. öppnades den 6 trosfesten med dylika högtidligheter. De 26 botfärdiga gingo klädda i gula kläder och bärande utsläckta gula vaxljus, några med mössor på hufvudet, på hvilka deras brott voro afbildade. De båda obotfärdiga buro öfver sina ordensdrägter en i beck doppad och med flammor målad klädnad samt en med flammor målad mössa. Utanför katedralen höll en dominikaner en festpredikan, hvari han framställde inqvisitionen och autodafn såsom förebild af yttersta domen. Derefter upplästes domarne, den ena efter den andra, för de dömde, under hvilken tid inqvisitionstjenstemännen, brödraskapen, de på några läktare närvarande damerna m. fl. frukosterade. Till slut upplästes de obotfärdigas domar, ordenskläderna rycktes af dem -med harm och våld-, och de öfverlemnades högtidligt åt den verldsliga armen-. Sedan derefter de botfärdiga gjort sin afsvärjelse och de sedvanliga djefvulsbesvär: jelserna och bönerna blifvit lästa öfver dem — under psalmen Miserere, slogo två kaplaner dem med spön — begåfvo sig inqvisitorerne in i katedralen för att tacka det gudomliga majestätet för trosaktens lyckliga förlopp och för den katolska religionens triumf öfver de sacrilegiska föraktarne-. De verldsliga myndigheterna och många af de inbjndna damerna begåfvo sig till ge der förfriskningar åter kringbjödos. Öm nunnans afrättning berättas: Man brände först af henne håret för att gifva henne ett litet prof på eldens glöd; men hon visade mer bekymmer om sitt hår än om sin själ. Derefter antändes beckklädningen för att se om möjligen lågornas glöd skulle öppna hennes ögon. Då hon förblef hårdnackad, antändes bålet nedifrån; lågorna fattade i bräderna, på hvilka förbryterskan satt; hon föll i elden och utandades sin själ , för att ur den jordiska elden öfvergå i den eviga. På samma sätt skildras klosterbroderns afrättning. I slutet af skriften heter det: Den hel. inqvisitionens domstol har alltid af påfvarne blifvit betraktad såsom en bland de vig. tigaste institutioner, som pryda den katolska kyrkan. såväl med afseende på befrämjandet af den hel. trons intressen som med afseende på utrotandet af kätterierna, hvilka, om hon gj funnes, alltmera skulle befläcka Gennas verksamhet. Derför har bon af påfvarne blifvit hugnad med många privilegier och aflat, öfver hvilka vildet följande meddela en öfversigt,: enna börjar dermed, att Urban IV och Clemens IV för hvarje autodaf förlänade inqvisitorerne samma aflat som det lateranska kyrkomötet år 1215 tillerkände korsfararne. Äfven omtalas att Pius V år 1569 förklarade alla furstar och andra personer, som hotade inqvisitorerne m. m., offentligen exkommunicerade och skyldiga till crimen lese majestatis. — Redan fyra veckor före trosiesien bade ingvisitionen inbjndit till densamma med tillkännagifvande, att alla närvarande kunde vinna de af påfvarne förlänade aflaterna, AE 0 AE APR 35 NE HE AR TERROR ROK — Klostren i Schweiz. Följande uppgifter om dessa kloster meddelas af den schweiziska statistiska byrån. I 16 kantoner (Solothurne. Aargau, Luzern, Zug, Glarus, Nidwalden och Obwalden. A enzell, Schwyz. Genåve, Freiburg, Tessin, Uri, Graubiänden, S:t Gallen, Wallig och Bern) finnas för närvarande 88 kloster med tillsammans 546 manliga och 2020 qvinliga ordensmedlemmar. Dessa anstalter ega en förmögenhet af inalles 22.645.915 francs. Dessutom finnas i Solothurn 2 domherrestift, af hvilka det ena har en bevislig förmögenhet af 1,892,586, det andra af 499,814 francs. Landoch folkbeskrifning. En flickmarknad En sådan finns icke blott i orientens mubamedanska städer, utan hålles ifven en gång om året i Topanfalva i det österrikisk-upgerska kronlandet Siebenbirgen. De valachiska bönderne från trakten Märmare och fjer mare omkring. ända från ett afstånd af en halt lagsresa, ditföra årligen på Sanct Pas och Pauli-dagen — hvilken de såsom 0 ira den 9 Juli — I i BEER SAST del Se BEIE od BETER a Beal SE OA ÅS nal KEEL