Aftonbladet – 26 februari 1873, sida 2

gjort en menniska ledsen. Du skulle finna hin håle i egen person mycket älskvärd och hygglig, om han blott hade den försigtighe-. ten att visa sig för dig med häl på armyågarne, Jag förutsäger en sak: Det fruntimmer, hvarom man skrifver till o3zs, må vara en äfventyrerska eller ej, så skall ni omfamna henne, innan ni ens frågat efter hennes namn. Jag tror på barnens instinkt. Det är mademoiselle Lulu, som skall åtaga sig att upplysa oss med hvem vi ha att göra; jag ämnar bestämma min åsigt efter hennes, Slutligen började vi skämta öfver den hemlighetsfulla okända, och mr dArci, som var en rask tecknare, ritade en karrikatyr, som förestälde hennes inträde i Charmilles. En mycket burtig Oolombine störtade piruetterarde fram midt i salongen och upplyfte Inlu i sina armar; ur m:me de Mauserres mua framstack ett papper, på hvilket man lägfe: Bestämdt är hon mycket hygglig och älskvärd. Vagnen for klockan tre till Amberieu och på aftonen voro vi samlade i salongen, för att afvakta dess återkomst. Det var stark blåst; ett oväder var i annalkande och vi hörde på en gång dänet af en aflägsen åska och hästtramp på gårdens stenläggning. Dörren slogs upp. Den okända inträdde, insvept i en lång brun kappa, som räckte benne ända till fötterna; kappkragen var uppdragen, så att ansigtet nästan fullständigt doldes. Hon skred fram med osäkra. steg och slog ned sin kapuschong. Till min, stora öfverraskning fick jag se ett ansigte, som var mig väl bekant, två ögon som ku: stat mig två tusen ecus eller icke långt ifrån. (Forts)