Aftonbladet – 25 februari 1873, sida 2

META HOLDENIS.) VICTOR CHERBULIEZ. Öfversättning från franskan. — Hennes enda fel var hennes kreolska lätja, som hon dref till en otrolig höjd. Jag skall komma er att rysa, då jag säger, att det kostade på henne att stiga upp före klockan tolf på dagen, och att med undan tag af en smula tapisserisöm allt kroppsoch själsarbete uppskrämde hennes lojhet; den minsta promenad var en betydande sak för henne. Det gifves inga andra verkligt fördömliga än lättingar, som hafva tråkigt. Men hon hade aldrig tråkigt; hon kunde sitta hela timmar uppkrupen i ett soffhörn, med en solfjäder i handen, konverserande eller icke konverserande (det var henne likgiltigt), förtjust i sin overksamhet, som tillät henne att sysselsätta sig med sina tankar. Att existera var nog för henne, lycklig som hon kände sig att lefva och att vara älskad. Gungad af vårens vindar sväfvade en dag i luften en fjäder, som fallit från en turturdufvas vinge; en elfva fick det sällsamma infallet att skapa en qvinna af den, och denna qvinna blef fru de Mauserre. Hon hade bevarat fjäderns vekhet och böjlighet och likasom hon fordom lät gunga sig af vinden, lät hon nu gunga sig aflifvet, Jag tillägger, att vid ett och annat tillfälle segrade hennes utsökta godhet öfver hennes Järja; var det fråga om en tjenst eller en artighet, fick hon ex oväntad styrka, OK EnRSÖN ) Sa A, B. nr 0;