Aftonbladet – 22 februari 1873, sida 2

dem båda på lifvet i sina samtal, hvil bildade mitt förstånd, spredo ljus dtver a mängd saker och ingåfvo mig lust att genom läsning minska min skamliga okunnighet, . Småningom fingo våra samtal en förtroligare karakter; de rörde sig nu icka blott kring politik och målning, och det igträffade ofta att mr de Mauserre talade med mig om sina egna angelägenheter, Det smickrade mig att vara förtrogen till en man, som genom sina talzsnger, sin intellektuella öfverlägsenhet och sin ställnlug kunde hoppas på framgång i allt. Och jag blef icke iltet förvånad, då jag fann, att de mest erfarna och kloka, de som råda förståndigast. i andras angelägenheter, gifva sig sjelfva mycket döllga råd, r de Mauserre var enkling seda; ellor åtta år och hans enklingsskar page honom. Så eftersökt och firad San var. kände han dock ett behof att äver få ett hem. Han hade frivilligt försskat flere tillfällen att gifta om Big, Fgedan hans hjerta ka fana sin Btrövling dervid. Lyckliga YI 3 ystna. svr hvilka framgången ersätter allt, v liga de njutningslystna, hvilka blott vegära att få roa sig! Desom ilifvet blott söka anställningar eller nöjen kunna vara vissa om att nå sitt mål; men olycklig den som har en själ! det är en sak som har minst användning här i verlden. Mr de Mauserre var hvarken begifven på nöjen eller ärsgirig. Han förenade ett allvarligt sinnelag med ett varmt hjerta, hvilket är en svår komplikation. Djup i sina böjelser, öfverväldigade passionen hans klokhet och dref honom slutligen till en öfverilad handling, som förstörde hans bana och ädrog honom allmänt ogillande: så visst är det, att hvad som är, bäst hos 0ss ofta Blir kora till våra största bokymmer. )