Aftonbladet – 18 februari 1873, sida 3

Landtbruksakademien. Månadssammanträde egde i går afton run och bivistades af ett sioft antal personer deribland många ledamöter af rikedagen. Der sakrika och intresseväckande. diskussionen. som huivadsakligast rörde sig kring förste frågan på programmet, fortgick oafbrutef från sammanträdets början kl. 6 till inemo! 10-tiden. Frågorna för dagen voro: 1:mo) Hvilket sätt för beredandsa af bränn tor? har vunnit allmännare utbredniog och befunnits ändamålsenligast, och har kultort. ven svarat mot förväntnipgarne med hän seende till prisbillighet och mångsidig av vändbarhet?; samt 2:do) Är stidpunkten ännu inne att fullt och . utan inskränkning tillämpa den i 31 af nu gällande stängsellörordning uttalade zrundsats och kan detta verkställas för hela lasdet eller borde för olika orter olika bestämmelser: härom uppställas? Generaldirektören Falkman, som tagit sig inleda diskussionen öfver den första frågan, sade sig hafva för detta ändamål sökt dels på enskild väg, dels medelst tillkännagifvanden i de allmänna tidningarne hopsamla möjligast fullständiga upplysningar om de iakttagelser, som blifvit på olika ställen inom landet och under skiljaktiga förhållanden gjorda rörande bränntorfstillverkningen, Det tillmötesgående, ban härvid rönt, hade varit särdeles: ringa,, dock. ville han nu redogöra för de, ingångna meddelandena äfvensom för det omdöme han såväl på grund af dem som till följd af föregående studier bildat sig rörande denna industris närvarande ståndpunkt här i landet och dess verkliga betydelse i ekonomiskt hänseende. Hvad då den första delen af frågan beträffade, så vore det utom allt tvifvel; att de äldre metoderna för torfvens beredände ännu äro så allmänt spridda öfver landet, att de fortfarande spela den ojemfförligt vigtigasto rollen. Allmännast förekommer sålunda skäreller sticktorfven äfvensom tramptorf, rörtorf och krantort at tegelform. Sistnämnda fabrikation hade ända sedan år 1860 blifvit med stor framgång bedritven. vid Kohlsva egendom i Westmanland och hade tillverkaren; braksegaren Lindberg, vitsordat, att denna sorts torf särdeles väl lämpar sig för användande vid jernför ädling. För. en bättre tillverkning af rörtor! hade en hr Samuelsson frön Wermland konstruerat och tillverkat maskiner, hvilka med hvarje dag tillvinna sig allt större förtroende, Icke mindre än 88 stycken sådana maskiner äro redan på olika delar inom landet i gång och ännu 34 stycken boställda alt under innevarande år aflemnas. Från flere häll hade talaren hört dessa maskiner berömmas,. syvnerligast der man iakttagit den försigtigheten att vid doras uppsättande anlita deruti kunniga personer. Ea stor förel vid rörtorftillverkaingen vore, att den icke nödvändigt förutsätter råmateriel af bästa beskaffenhet, ty det hade visat sig att äfven oförmultnad hvitmossaförmedelst denna metod kuna: göras till bränsle användbar. Rörtorfven förbrinuer lättare än tegeltorfven, men tål icke såsom denna någon längre transport, dels emedan den i förhållande till sin vigt är allt för mycket skrymmande, dels derför att den eger en stor benägenhet att smula sönder sig. I fråga om den rent fabriksmessiga torfberedningen hade man dock att i främsta rummet uppmärksamma kultorfsmetoden. Första steget till att i värt land införa denna fabriksgren har blifvit taget sf kammarjunkaren von Hofn, som med biträde af löjtnant Anrep sedan är 1870 arbetat på att vid Wårgårda i Westergötland få en sådan fabrik. i gång, och det har äfven nu lyckats, sedan derpå nedlagts ganska stora kostnader. En mosse af betydligt omfång är inköpt, en del af densamma utdikad, jernvägsspår flerstädes i mossen anbragia, ofantliga Gimensio