Aftonbladet – 15 februari 1873, sida 3

J sin åsigt om nämnde författares ringa värd sl och betydelse både såsom historiker och fil ul sof öfver historien, Samme författare ha ji uppsatsen En prisbelönt dikt åt den 2 Isvenska akademien 1871 belönta episk romantiska dikten Wisby fall egnat ens skarp kritik, att föga återstår sä väl 3 skaldestycket sjelft, som af akademiens ar seende säsom smakdomstol. En liten anteck ding af ÅA. Fryxell om Gustaf III:s död avari Ribbing och ej Anckarsvärd framställe såsom banemannen, samt ett par genmäle ned anledning at några uppsatser i före gående häften, afsluta det samma. Kasta vi derefter en blick på hela der afslutade årgången, finna vi att den be handlat ej blott en mängd betydande före tveelser inom den historiska, estetiska oci filosofiska litteraturen, utan också flere a våra mest framstående samhällsfrågor. Til dessa räkna vi uppsatserna om sjelfstyrelse om myntfrågan i de skandinaviska ländern: samt den intressanta kulturbilden Norrland 1571—1870 af utgifvaren sjelf; hr Lovåns krigsvetenskapliga uppsatser och kanske : första rummet frih, G. v. Diäbens märkliga redogörelse för den svensk-norska lappfrå gan, hvilken, i fall riksdagen på allvar skulle taga ordnandet af denna angelägen het om hand, säkerligen icke kan lemnas atan afseende. Bland öfriga artiklar märkas hr N. Linders med anledning af svenska akademiens ordbok, bokstafven A., och ÅA. H:s (Ad. Hedins) om våra prosaöfversättningar; C. R. Nybloms opartiska och förtjenstfulla framställning af den i Danmark pågående af Brandes väckta striden och G. L—ns (G. Ljunggrens) förträffliga kritiska uppsäts öfver den nya Bellmansupplagan och textkritiken i Fredmans epistlar; upp satser inom historia och fornforskning, signerade med sådana författarenamn som, utom atgifvarens eget, C. G. Malmström, C. T. Odhner, H. Hildebrand, Harald Hjärne m. fl. Denna årgång sluter sig sålunda på ett fullt värdigt sätt till de föregående och innebär ett förnyadt löfte derom, att tidskriften äfven i den kommande tiden vill söka fylla sin vackra uppgift på ett den litterära och vetenskapliga kritiken i vårt land värdigt sätt. Detta löfte blifver ej heller besviket genom det första häfte af tidskriftens nya årgång, hvilket i dessa dagar utkommit, äf ven om det samma ej bjuder på så stor omvexling, som man i denna tidskrift eljest är van att finna, enär dess hufvudskakliga utrymme upptages af tvenne längre artiklar, båda tillhörande politikens område. På den förra af dessa, benämnd Militärrätt och militärpligt, hafva vi redan för ett par da gar sedan fäst uppmärksamheten. Förfat tarep, den flitige och i frågor af detta slag synnerligen hemmastadde C. J. Lovån, betonar nödvändigheten af en öfvergångsorganisation inom vårt försvarsväsen, bygd på den grund vi för närvarafide ega, nemligen indelningsverket, tilldess en ny defi. niilv organisation kan åstadkommas, uteslutande hvilande på den allmänna värneplig tens grund. Det är med uppgörande af förslag till en dylik öfvergångsorganisation, som krigsstyrelsen för närvarande lär vara Bysselsatt, och förf. har ansett sig, utan att träda grännlagenheten för nära, kunna mediela hvad han om grunderna till detta orgabisationsförslag förnummit, hvilka vi ock efter honom i torsdagsnuwret återgåtyo. Förf. underkastar dessa grunder en kritik. hvars resultat blifver ett afgjordt förorlande af den påtänkta organisationen. Den undra artikeln, Kamrarne och beskattningsrigan af H. L. Rydin, utgör en högst sakik och intressant utredning från stats ättslig synpunkt öfver den vid förra rikslagen ifrägasatta åtgärden att låta frågan mm mantalspenningarnes upphörande afgö å8 genom allmän votering; och kommer den ;rundlige förf. härvid till det resultat, att varken enligt svensk grundlag, ej heller nligt allmän rätt under statsreglering inwefattas stiftande af de lagar, som bestäm: na en statsinkomsts fortvaro eller grunlerna för dess utgörande; och att sålunda kan ej heller regeringsformens 69 2 åberoas såsom stöd för gemensam votering il: ylika frågor. Utom dessa begge vidlyt igare uppsatser innebåller detta första äfte af 1873 tvenne på det kritiska områ-: et, nemligen en med anledning af A. Bohins nya förtjenstfulla upplsga af Valda krifter af Olof von Dalin, författad af C. b. Nyblom, samt en kortåre recersion öfver; laude Gerards Samlade berättelser af 8.