Aftonbladet – 11 februari 1873, sida 3

sina båda barn liggande uti den förr omnämnda sängen med ända intill halsknotan afskurna strupar. Äfven desse befunnos redan vara döda. En större täljknig, helt och hållet nedsölad af blod, låg innanför barnen i sängen, vitnande om, att den begagnats såsom mordverktyg vid denna förskräckliga RUT Dr At hvad vid tillfället kuanat utrönas, synes brottet vara föröfvadt af hustrun, som, sedan rn mördat barnen, slutligen bragt sig sjelf om ifvet. Polisprotoköllet, som oföräröjligen införväntas, torde möjligen komma att sprida vidare belysning i detta hemska mord, så mycket hemskare som hustrun var i långt framskridet hafvande tillstånd. — En illbragd af värsta slag omtalas från Hör — skrifyer Lands Veckobl., som derom berättar följande: Ehuru detaljerna för öfrigt, såsom de blifvit för oss muntligt framställda, äro af alltför sorglig beskaffenhet att omständligen återgifva, skola vi dock meddela det hufvudsakliga af den ruskiga tilldragelsen. TIsagdebybor jen snpig skomakare. känd för ett våldsamt och obändigt lynne, hvilket redan flere gånger fört honom i konflikt med lagen. Han hade det oaktadt funnit en qvinna, som icke afskräcktes att med honom knyta äktenskapets band. Att dessa emellertid icke alltid äro ljufva, fick hon nogsamt och ej så sällan erfara. Hon hade vid i tiden födt ctt barn, men denna omständighet, som ju eljest plär inverka godt på de husliga förhållandena, afhöll ieke mannen från att fortsätta sitt stormiga lefnadssätt. En afton för ej så länge sedan inkom i hans stuga en -friskkamrat, skräddare till yrket, och inbjöd skomakaren att i sitt sällskap begifva sig till en gård i grannskapet, der något slags gille hölls, och der alltså tillfälle till vederqvickelse fanns. — Oaktadt hustruns böner följde skomakaren med, men under vägen till gillesgården berättade skräddaren, hurusom under det skomakaren i hemmet gjorde sig i ordning att gå med och derunder en stund varit ute ur stugan, han af hustrun fått uppbära förebråelser, för det han sökte locka ut mannen på äfventyr, samt att hon bedt honom gå till uppgifna stället ensam, i synnerhet som mannen nu flere dagar å rad varit ute och rumlat. Mannen-skomakaren hörde på detta och behöll det i minnet samt menade, att bustrun vid hans hemkomst nog skulle få veta hvad det ville säga att blanda sig i hans affärer. Efter en natt, tillbragt med Snperi och skoj, kommer fram på morgonen skomakaren till sitt hem, rusig och oregerlig. För att visa sitt husbonde-. välde och straffa hustrun för hennes -obefogades omsorger, tager han fatt i henne och bearbetar med en ekeprylhennes arma kropp så, att flere stora hål på armar, ben, hufvud och andra kroppsdelar deraf uppkommo. Men ej nog dermed. Sedan han slagit henne så mycket han orkade, kastar han henne och det späda barnet in i en skrubb, der de få ligga i flere dagar, hustrun allt emellanåt undfägnad med upprepade misshandlingar och nära nog utsatt för att af svält och slag uppge andan. En dag kommer mannen åter illa ansatt af fylleriets demon, och vill me en hoftång söka draga tungan ur munnen på sitt offer, för att genom dess afklippande betaga henne möjligheten att sladdra ionödan-. Emeltertid lyckas dock den stackars hustrun att till en början afvärja detta, och sedan mannen mot vanan glömt låsa dörren till fängelset och fallit i sömn, släpar hon sig ut till ett grannfolk och omtalar de rysliga dåd. för hvilka hon en veckas tid varit utsatt. Hjelp anskaffas och med nästa bantåg föres den arma varelsen till lasarettet härstädes, der hon nu åtnjuter behöflig vård. Af dem söm der sett henne, beskrifves eg sargade kropp som det mest förfärliga att 5; a. Den onaturlige mannen är ändtligen fängslad och förvaras inom lås och bom, för att snart unlergå ransakning inför Frosta häradsrätt.