Aftonbladet – 10 februari 1873, sida 3

Article Image
nad Yatllgvärdsnämnden, Oäktadt det förefaller oss lindrigast sagdt något besynnerligt, att en kommunal myndighet uppträder med ett uttalande i en sak, som blifvit gjord till föremål för rättegång och dervid i väsentlig mån upptager såsom sin egen den berättelse om förloppet, som gifves af en part, utan att vara i tillfälle att i afseende på flere omständigheter kunna ha annat stöd än hans blotta utsago, så skynda vi oss dock att här nedan aftrycka denna skrifvelse, trogna vår grundsats, att alltid meddela hvarje slags till formen anständigt genmäle, som afgifves med anledning af anmärkningar, som 1 bladet blifvit gjorda mot funktionärer eller andra personer: Då det kommit till Stockholms stads fattigvårdsnämnds kännedom, attitidningarne Dagens Nyheter för den 13 och den 23 samt Aftonbladet för den 24 och den 80 nästlidne Januari införda artiklar angående en från det af nämnden anordnade herberge för husvilla å Sabbatsberg afhyst qvinna tillvunnit sig en allmännare uppmärksamhet samt äfvex af en och annan förmenats vara fullt sanningsenliga, emedan någon offentlig: vederläggning deraf icke varit synlig, har nämnden velat rörande det i fråga komna ämnet lemna en närmare utredning och belysning. I anledning af den under nästlidna höst inom hufvudstaden yppade brist på bostäder för obemedlade familjer anmodade stadsfullmäktiges beredningsutskott, medelst skrifvelse den 14 Nov., fattigvårdsnämnden dels att till husvillas herbergerande fu ördröjligen emottaga vissa under drätselnämndens förvaltning stående lägenheter, nemligen en större sal i stadens södra kasern, n:r9 Tjärhofsgatan, samt buset n:r 45 vid Besvärsgatan, nödtorftigt iordningställa dem samt gå i författning om, att det blefve vederbörligen sörjdt derför, att sträng ordning vidmakthölles i deiägenheter, der husvilla inhyrdes; dels ock att, der så ske kunde, för enahanda ändamål upplåta en å Sabbatsberg befintlig byggnad, den sg. k. -Fåfängan ; dervid beredningsutskottet jemvälframhöll, att, enligt dess uppfattning, den hjelp, som för tillfället skulle beredas, borde inskränkas till att lemna det nödtorftiga skyddet på sådant sätt, att deraf otvetydigt framginge, att kommunens mellankomst blott vore en nödfallsutväg, hvilken hade sin anledning i de oförutsedda omständigheter, som ntan förberedelse vållat bristen på bostäder, så att icke denna bjelp måtte kunna åberopas såsom grund för anspråk å kommunen att vid liknande tillfällen träda emellan. Dessa åsigter blefvo sedermera af stadsfullmäktige godkända. Redan nästföljande dag den 16 Novemder sammanträdde fattigvårdsnämnden och meddelade härför nödiga föreskrifter samt vidtog i öfrigt erforderliga åtgärder, så att herbergena kunde öppnas, det ena den 20 och de öfriga den 18 i samma månad ). Vid hvarje herberge anställdes en tilifyningsman, som hade att ansvara för ordningem inom herberget. Dertill utsågs för hvartdera af herbergena å Södermalm en polisöfverkonstapel, men å Sabbatsberg, der svårighet mötte att anskaffa lämplig bostad för tillsyningsmannen, antogs i sådan egenskap en derstädes boende snickeriarbetare Pettersson, hvilken gjort sig känd såsom ordentlig och pålitlig. Öfverinseendet öfver herbergena å Södermalm skulle för hvartlera särskildt utöfvas af en bland nämndens 1elamöter; vid Sabbatsberg åter, som är mera aflägset och der fattigvårdsnämnden på stället hade att tillgå ann vid fattighusinrättningen, pastor Wikström, hvilken under den längre följd af år, han varit i fattigvårdens sjenst anställd, städse utmärkt sig för nit och ordningssinne samt tillvunnit sig fattigvårdsnämndens synnerliga förtroende, anmodades bemälde syssloman att åtaga sig detta naturligtvis lönlösa och, såsom sedermera sig visat, högst otacksamma uppdrag. Ur de föreskrifter, som af fattigvårdsnämnden blifvit utfärdade för dessa herbergen, i hvilka intagas företrädesvis familjer med barn, antingen afgiftsfritt, om de sakna melel att sjelfva förskaffa sig bostad, eller mot en afgift af en rår i veckan för hvarje familj, dervid lokalernas uppvärmning och till en del be!ysning bekostas af fattigvårdsnämnden, må här intagas 5:te mom., så lydande: Befinnes å herberge intagen person vara af starka drycker öfverlastad eller stör han ordningen inom herberget, eller ställer han sig icke till ovilkorlig efterrättelse stadgade ordningsreglor samt de föreskrifter i afseende å ordning, snygghet och sediighet, tillsyningsmannen meddelar. eger denne honom genast från herberget skilja, och vare han dervid förlustig den afgift han må hafva förskottsvis erlagt. ; Beträffande nu särskildt herberget å Sabbatsberg och de omständigheter, hvilka legat till grund för ofvan berörda tidningsartiklar, är fattvigvårdsnämnden i tillfälle att, efter vunna upplysningar, meddela följande. Den i fråga var sande qvinnan, hvars namn är Anna Sofia Johansson, hustru till en från orten afviken arbetskarl, hade redan i Dec. månad tvenne särskilda gånger af pastor Wikström erhållit allvarliga föreställningar för sitt fridstörande uppförande samt anstötliga och sedligheten sårande lefnadssätt samt blef den 6 Januari, på grund af apprepade klagomål från 3 med henne samboende personer, tillsagd att skaffa sig annan bostad, dertill dock några dagars rådrum henne lemnades. Då emellertid hustru Johansson, som var afgiftsfritt å herberget intagen och således ingalunda på grund af bristande hyra derifrån skildes. oaktadt förnyade tillsägelser icke på några vilkor viile afflytta samt en annan qvinna med tvenne barn redan fått löfte att efter henne vinna inträde, blefvo några hennes möbler den 11 i samma månad af tillsyningsmannen utburne i närheten af herberget, men hustru Johansson sjelf och hennes barn vistades, med tillsyningsmannens och pastor Wikströms vetskap och utan att desse på något sätt derifrån hindrade henne, fortfarande så väl dagar som nätter inom herberget, ehuru i annat rum än förut, hos en der boende familj Petersson. Sedan fattigvårdsvämnden erhållit kännedöm om förhållandet och hustry Johanssons ådagalagda tredska, anbefalde nämnden sin ombudsman att ofördröjligen föranstalta derom, att hustru Johansson med barn blefve i laga ordning från herberget afhyst. I enlighet med vederbörande myndighets resolution verkstäldes detta den 22 Januari af exekutionsbetjente, som dervid utburo ej mindre hennes inom herberget ännu befintliga egendom än äfven ofvan omförmälda möbler, hvilka, då hon sjelf ej derom velat taga vård, af tillsyningsmannen sedan den 14 samma månad blifvit i annan bygg: nad förvarade. Emellertid vistades hustru Johansson och hennes barn äfven efter afhysningen inom herberget, till dess hon den 23 Januari feller samma dag, som en artikel rörande henne anns i tidningen Dagens Nyheter intagen) fann lämpligt att med sitt yngsta barn ställa sig bredvid de utflyttade möblerna helt nära allmänna vägen, tydligen för att derigenom uppväcka de förbigåendes uppmärksamhet och medlidande. Mot aftonen begaf hon sig dock gjelfmant derifrån. Redan före hustru Johanssons afkysande hade, uppå derom af pastor Wikström gjord framställning, ordföranden i Ladngårdslands församlings fatti; årdsstyrelse, derifrån Johansson blifvit till herberget remitterad, förklarat sig beredvillig att taga vård om barnen, i händelse Johansson blefve intagen å arbetseller försörjningsinrättning; men denna art af försörjning lär icke varit öfverensstämmande medhennes önskar. Oaktadt det bör vara temligen tydligt, att, då de personer, hvilka blifvit för tillsyn å herberget särskildt förordnade, sin pligt likmätigt endast handlade i enlighet med fattigvårdsnämndens meddelade föreskrifter, det ieke kunde tillkomma traktens ordningsman att på något sätt hins drande deri ingripa, tyekes dock denna åsigt icke hafva delats af den för Adolf Fredriks församlings 23:dje distrikt, inom hvilket Sabbatsberg är beläget, tillsatte ordningsman fabrikören KR. Landqvist. Denne företog sig nemligen den 11 Januari. under det tillsyvningsmarinen Pettergeon

10 februari 1873, sida 3

Thumbnail