Petersburg, räkade 1 närheten ar Malms station ut för så kolossala snödrifvor, att detsamma kunde röra sig hvarken framåt eller bakåt, Med tillhjelp af tre från Helsingfors afsända lokothötiv lyckades man hjelpa tåget ur klämman, och kl. å m; återvände det sålunda till Helsingfrå; NH DEAD Märkliga personer, aflidna under året 1872. Veteriskäpshitin: Pn af deimest ganskrit-lärde, professorn vid universitetet i iLonådni, dr Goldstiäcker, död i Mars i London, född i Königsberg. — Amerikanaren Morse, uppfinnaren af dets elektrb-mapnetiska .kraftens användning vid telegrafering; han var född i Ukatlestown i Massachusetts den 27 April 1791 och dog i Nework. Var först målare, till dess han 1835 framade resultaterna af sina försök inom fysiken, — Teologiskö prföfessört tid Oxfords universitet Maurice; kom slutligen till Cambridge, iivarest han utmärkte sig inom den fria teologiska skolan. som förkastar helvetesläran och annat otyg. — Direktören för det historisk-filologiska institutet i Petersbirg, geheiinetådet I. Steinmann, 54 år gammal. — Constant Duhamel, -måtematisk professor i Paris, vid dess universitet, död der den 1 Maj; han var född 1797. — Professor Hugo von Mohl i Töbingen, dödi Maj månad. — Rysslands förnämste -Sprakkäntinte Alexander Hilferding, död i Juli. — Ryske historikern och akademikern Pekarsky, död af kolera i Pawlowsk den 24 Juli. — Hyska tiatarförskaren MiklouhoMaklay, mördad af kannibalerna Då Nya Guinea; på rysk bekostnad reste han hufvudsakligen för att studera madreporkorallerna. — Matematikern Delauny, Leverriers efterträdare. vid observatoriet i Paris, ärunknad den. 5 duli, utanför Cherdourg. — Professorn vid Kjöbenhavis tihiversitet Å. 5. Örsted, 56 år gammal, död i Kjöbenhavn den 3 Sept. — Den på sin tid särdeles pppburne tyske filosofen Ludvig Feuerbach, född i Landshut den 28 Juli 1804. Nu dog han med fullkomligt bruten. helsö och förinörkad själ i Reichenberg nära Nirnberz den 18 Septeinber. — En af Englands mest aktade vetenskapsmän inom lagfarenheten James Shaw Willes genom sjelfmord i London den 4 Okt., föranledt af patoloiska orsaker, född 1815 i Cork. — Frans Lie er, En ähsedd tek demagök., som, efter eltagande i tyska och grekiska fribetskrigen, flydde landsförvisad till Amerika, der han uppträdde som professor i historien m. m.; född i Berlin 1800 den 18 Mars, dog han i Newyork i Okt. — Imis Maria Pastor, en, erkänd auktoritet inom sitt fäderneslahd, Gponleh, säåsbiti eH hationalekonomisk skriftställare; dog i Oktober i Madrid. — Lexikografen Reiff, i Okt. mördad af sin betjent i Carlsruhe. — Franske fysikern Jacques Babinet; död i Paris den 21 Oktober, född iLusignan den 5 Mars 1724, Bland annan förtjenst B. inlagt var äfven att söka genom nopulära.s rifter allmängöra sin vetenskap, — Ryske lexikografen m. m. Wladimir Dehl, död i Moskwa en 4 Oktober, född 1802. Han skref äfven under psevdonymn Kosuk Lusunsky. — Botanisten dr Friedrich Welwitsch. Han använde hela sin verksamhet på studiet af Afrikas flora och hade tillbragt 18 år på dess vestkust; nu var han sysselsatt med utgifvandet af sina forskningars resultater, då döden öfverraskade honom i Oktober. — Thomas Keightly, engelsk historiker, född 1792, död i November. — Fru Mary Sommerville, en af de största vetenskapliga prydnader bland fruntimmer, född i Skotland. — Ärkeologen Pierre Denaux, död i Georgien. — Naturorskarenh, professor vid medicinska skolan i Rouen F. Å. Pouchet. död i Dec.. 72 år. — Louis Metzieres, litteratur-historiker, f. d. rektor vid akademien i Metz. död i Paris i Dec. — Sir John Bowring, född 1792 i Exeter, död i London den 25 November, en den mest mångsidige och outtröttlige af Englands lärde. — Professor Assopius, Greklands äldste lärare, död i Dec. — Pater Preisinger, berömd astronom, benedektinerpater i Augsburg. död der i Dec. a) Skalder: Litteratörer: Johan Karsten Hawch, född i Fredrikshald den 12 Maj 1791. död i Rom den 5 Mars. — Hugo MontgomeryCederhjelm, attach vid svenska beskickningen i Italien, genom ett olycksfall på ön Capri den 25 April, 25 år. — Fabeldiktaren Pierre Lachambeaudie, 66 år. — Pastor Seiler, den bäste diktaren på vendiska språket, död den 15 Okt. i vendiska byn Lohsa vid Spree. — Kritikern Theophile Gauthier, född 1811 den 31 Augusti i Tarbes, död i Paris den 23 Oktober. — Pol von Polenburg, född 1807 i Galizien, död i Krakau den 23 December, den mest betydande diktareförmågan på polska språket. b) Dramaturger: Tysklands äldste, Grillparzer i Wien. — F. d. ryttmästaren, äldste medlemmen af Jernkroneorden F. von Eltzholtz, död i Mincben den 22 Januari, 81 år. — Teodor Coqueard, död i Paris, 66 år; han älskade att röra sig inom fåerigenren, hvarpå Bockfoten är ett exempel bland många. — Michel Carre, 53 år gammal i Juni nära Paris. Han skref med Barbicre. — Possendiktaren Josef Böhm, i Wien, nära 68 år, den 18 Juni. — David Kalisch, född 1820 i Breslau, död i Berlin den 21 Augusti. Han uppsatte jemte tvenne medarbetare den bekanta tidningen Kladderadatsch. — Leon Laya, död i September i Paris genom sjelfmord, 61 år gammal. — Vaudevilleförfattaren Michel Delaporte, död i Paris i Dec., 67 år. c) Journalister: August Lachet. mångårig medarbetare af Le Sigcle, död i Paris den 11 Mars till följd af utståndna lidanden under stadens belägring. Han var äfven en omtyckt författare för teatern. — Medarbetaren i Pays Rozat, dödad i duell med en medarbetare i Corsaire. — Utgifvaren af Neue freie Presse Maz Friedländer, död den 21 April af hjertslag. — Den bekante skriftställaren Horace Mayhew, död i London, 52 år gammal, en af de äldre och bättre medarbetarne i Punch. — Lars Siktberg, filosofie doktor, född i Wermland, död i Maj i Stockholm, 44 år gammal. — Alfred Henry Forrester, psevdonymen Alfred Crowqvill, död i Maj vådligen genom ett fall. Äfven han var en af de äl medarbetarne i Punch. — James Gordon Bennett, född i Holland, utgifvare af Amerikas mest spridda tidning Newyork Herald, död den 2 Februari 76 år. — Adolph Guerowlt, utgifvare af Opinione nationale, död i Vichy i Juli. I sin ungdom var han socialist af St. Simons skola, — Ryske publicisten Schedo-Ferrotti, egentligen baron Th. von Firchs, född i Kurland, död i Dresden den 22 Oktober, bidrog genom sina skrifter mycket till kejsar Alexander II:s stora reformer inom Ryssland. — Horace Greely, utgifvare af amerikanska tidningen Newyork-Tribune, död af hjerninflammation i Newyork den 29 Nov., född i staten Newhampsbire den 18 Juni 1811. d) Romanförfattare: Novellisten Moritz Hartmann, död i Wien den 15 Juni. — Marmion Savage. död i London. — Friedrich Gerstäcker, född i Hamburg 1816 den 31 Maj, död i Braunschweig. — Robert Pruts, född i Stettin den 5 Maj 1816, död derstädes den 21 Juni; han var väl hemmastadd i den nordiska litteraturen. — Edward Maria Oettinger, död i Dresden, 64 år ammal, i Juni månad. Den komiska romanen fade i honom en god penna. — Mademoiselle Clemence Robert, död i Paris, 76 år. Konstnärer. a) Musicl: Johan van Boom, född i Utrecht den 13 Mars 1807, professor vid mus. konservatorium i Stockholm, dit han kom redan vid 16 års ålder, äfven död der den 19 Mars. — Orgelbyggaren Gustaf Andersson, född i Westmanland, död i Mars i Stockholm 74!, år gammal. — Den bekante komponisten af grekiska folkoch fribetssångerna Manzaros. — Musikkritikern F. Geijer, död i April månad i Berlin. — Furst Nicolajevitz, föddi Galizien, död i Petershnre den 16 Sevt.: gjorde Enrona eventligen — nn —————Ä — —