Aftonbladet – 30 januari 1873, sida 4

)AOL IMNMYyCAOL aSILCFPaS härför. ——— — J BLANDADE ÄMNEN. En ohygglig rättegång har nyligen ö i nats inför domstolen i Rocroi i Frankrike. r kan efter en viss Louis-George har instämt E ; personer i den by, der hon bor, såsom vållant ; Jill hönnes makes död. Sammanhanget är iö Jande: a! Den 2 Oktober 1870 kom en liten tysk truj till byn Vatux i Ardennerna. Invånarne tillfö säkrades trygghet till person och egodelar, o de afhölle sig från fiendtligheter; i atinat fa vore man tvungen att filämpa gällande hård krigsbruk. Följande dag hände, att några sko farlossades från bakhåll på tyskarne, och en : 5, en underofficer, dödades. Följden var p fyrtio af byns manliga invånare häktades och i I spärrades i en kyrka. Den 29 om morgonen iI trädde en tysk ofäcer till fåugarne och unde rättade äem, att han fått befallning att låta a i kebusera tre af dem. Desse tre Horde utses gi nom lottning, och han medförde lotterna i ce pickelhufva, Då framställde några bland få 2arne ett annat förslag, att de tre offren skul! utses icke genom lottning utan medelst omrös I ning bland fångarne sjllye, och äå alla dess Syntes gilla förslaget, gal officern efter. De fy tio rådgjorte sins emellan, och deras val föll Pp — två imobilsoldater från en annan del af Frank irike, hvilka legat sjuka i byn af sår, som d dfått i ärlig strid. men ru voro stadde i tillfrisk nande. Den tyske öfficern vägrade att godkänn detta beslot, emedan mobilsoldaterna hade krigs äns rättigheter och kämpat i öppen strid. D fyratio fångarne måste skrida til ny öfverlägg ning och omröstning, och deras val föll nu på tra Personer, bland hvilka en var Louis-George ouis Georges enka har inlemnat en ankla gelse mot sex af fångarne, hyllka enligt henne uppgift voro upphölsmän till förslaget att be stämma offften medelst omröstning och tillika de som genom sitt inflytande på de öfrige afgjorde valet. Vitnesförhören i saken lotta en förfärlig sjelfviskhet och hjertlöshet. Ett förslag fram ställdes, ett man skulle tillbjuda tyskarne böte; för dråpet, och en af de fyratio förklarade sig villig att bidraga med 1000 francs elicr mera. men detta förslag tillbakävisades af en utaf de förmögnare blan fångarne, som kände sig viss om att komma från saken ändå. När fångafne frigifvits och utträdde ur kyrkan, yttrade en af em: som jag haft ott gevär, skulle jag sjelf nedskjutit tre i hopen, eftersom det var nödvändigt-. Fn tredje vid namn Eugene Petit berömde sig inför Louis-Georges hustru, att han nu befriat henne från en stackare till make. Anmärkas bör, att de sex männen, som ledde öfverläggningen och föreslogo de tre, som borde åd för den andre, voro alla välmående män i byn, och att två af de till döden utsedde voro fattiga herdar. Valet träffades utan ringaste afseende på om desse voro de skyldige eller icke. Man syntes tvärtom väl veta, att de icke hade lossat skotten. När offren utleddes till döden. vädjade de till folket omkring sig, försäkrande att de vore oskyldige. Men ingen steg fram och vitnade till deras bästa. Historien förvarar många drag af hjeltemod och täflan i sjelfuppoffring uti sådana fall som detta. Men här visar sig vid sidan af ett barbariskt krigsbruk en upprörande feghet och nedrighet hos dem, hvilkas sinnelag ställdes på ett afgörande prof. — De indiska tolf äktenskapsbudorden, som lemna ett i ögonen fallande bevis på hur litet civilisationen ått insteg i Indien, säger en tysk tidning, lyda, enligt samma tidning, på följande sätt: Första budet: För qvinnan finnes ingen annan gud på jorden än mannen. Andra budet: m mannen än är gammal, ful, frånstötande och sträng, ja, om han till och med genom utsväfningar förstör allt gods, skall qvinnan icke desto mindre uppbjuda allt för att behandla honom såsom sin herre och mästare och såsom sin gud. Tredje budet: Allt hvad qvinna är har födts till verlden för att lyda: såsom hustru skall hon djupt ödmjuka sig för sin blifvande man, såsom enka för sina barn. Fjerde budet: Hvarje gitt qvinna skall omsorgsfullt undvika att skänka äfven den Ingaste uppmärksamhet åt män, som äro rikt utrustade med andliga eller kroppsliga företräden. Femte budet: En hustru får aldrig tillåta sig att itta till bords med sin man, utan finna on ära ti att hålla till godo med hvad som blir qvar de maten, Sjette budet: När mannen ler, skall ton också lo, när han gråter, skall hon också sråta. Sjunde budet: varje hustru, hon må illhöra hvilket stånd som helst, skall med egen land tillaga sin mans älsklingsrätt. Åttonde bulet: För att behaga sin man skall hon bada varje dag, iörst 1 rent källvatten, sedan i med affran försatt vatten; hon skall kamma och lägga pp sitt hår, färga kanten af ögonlocken med ntimonium och måla ett rödt märke i pannan. Vionde budet: Är hennes man långt borta från .enne, skall hon fasta, sofva på marken och ej å något sätt styra ut sig med några prydnader. ionde budet: När hennesman kommer hem, skall on jublande skynda honom till mötes och strax edogöra för hvad hon gjort, hvad hon sagt och ill och med för hvad hon tänkt. Elfte budet: är han bannar henne, skall hon tacka honom ör hans goda mening. Tolfte budet: När han år henne, skall hon med undergifvenhet mottaga ns tokten, fatta hans hand och kyssa den ödJukt och bedja honom om förlåtelse för det hon amkallat hans vrede. — Staden Roms befolkning utgjorde den sia December 1871 243484 menniskor, sålunda I långt mindre siffra än denna stad hade i sina Umaktsdagar. År 683 efter stadens grundläggggning, d. v. s. mot romerska republikens slut, räknades befolkningen i Rom till 683,000 sjär, slafvarne inbegripne. Vid början af vår leräkning hade staden ännu 450.000 innevåre, och 260 år senare under kejsar Aurelianus 0,000. Men år 1198 hade, efter barbarernes vasioner, befolkningen nedgått till blott 55,000 h år 1377, efter påfvarnes flyttning till Avign, utgjorde den blott 17,000. Efter år 1513 gynte den dock åter långsamt stiga. så att n år 1796 uppnått 166,417 personer. År 1870, rt före den verldsliga påfvemaktens fall, beräknades befolkningen till 226,000 personer och n har sålunda ökats med nära 18.090 på litet ra än 1 års tid. Roms nuvarande befolkning står af 139.267 män och 104,217 gyinnor. Det ra flertalet är katoliker, med un antag af oming 3800 protestanter, 4600 judar och 3500 soner, som tillhöra olika sekter. — Trogen kärlek. Journal de Lyon meddeåtskilliga detaljer från en vigselceremoni, n egde rum den 7 Januari i Saint-Josephspellet i straffängelset i Lyon mellan en ung ka om 17 år och en straffånge, 19 år gammal, . namn Salva, nyligen dömd af Rhönedepartentets assisdomstol till fem års straffarbete: n unga qvinnan, en verklig skönhet, hade vegenom vigsel förena sig med sin fästman e hans forsling till bagnon, hvilket skulle ; några dagar derefter, i förhoppning. art lan deras ställning till hvarandra blifvit detta sätt ordnad, hon sedermera skulle få nmanträffa med honom i Nya Caledonien, dit 1 antagligen komme att afsändas, då hagnon roulon blefve utrymd, hvilket skall ske in1 kort. Det civila äntenskapet afslöts i ransakningsnarens embetsrum. ett tal, som mairen höll e sjelfva ceremonien, blef straffången erinrad de pligter, samhället lägger på mannen. lva gret som ett barn och visade den dinnaste Lr LAG DD få mt mA 0 Kg hr vd Ph RO S-AÅAR kH 44A