sonnemänget förlorar dock derigenom inte i styrka. — Sorgoch minnesfest öfver framlidne konung Carl XV firades i går, Carlsdagen i härvarande Frimurareloge, hvarvid, sedar doktor Nordlund afslutat minnestalet öfvej den aflidne monarken, af ordens samtlige sångare afsjöngs följande kantat, till hvil ken texten är författad at doktor F. Grat ström och musiken af Ivar Hallström, Kör. Nötta lexan åter ristas In i våra bröst med sorg; Glädjen gifs att åter mistas; Döden skyr ej kungars borg. Ut han breder svarta vingen Öfver tvenne brödrafolk, Och dess skugga här i ringen Faller tung vår smärtas tolk. Han, som nyss från tronen höjde Stämman med konungslig makt, Han, som nyss så gerna dröjde Här ibland sin tempelvakt, Han, som förde kraftfull, trogen Här sin klubba och sitt svärd, Ack, han blef i förtid mogen, Mogen för de dödas verld. Öfver grafven der han hvilar Regna kärleksblommor ned; Och hur snabbt än tiden ilar, Tages dock hans minne med; Och det förs mot dar som stunda, Föres dit i stjerneglans. Skulle vi ej sammalunda Binda ock vår minneskrans? Recitativ. Så kallom fram ifrån förgångna dar Ännn en gång en bild af hvad han var! En hägring, lyst af solens lågor, Hans minne sväfva må på sångens vågor. Vexel-Sång. Han stod som furan i den svenska skog, Hans hjelteväxt var kungamantel nog. En nordisk viking lik han drog sitt svärd, Hans mod ej svek att kämpa mot en verld. Han stred er bättre strid och seger vann, Han blef sin egen viljas öfverman. Han fridsäll var, med lag han bygde land, En krans af ax han kring sin spira band. Sin fosterjord, dess sjö, dess skog, dess berg Med ädel konst han band vid dukens färg. Han sjöng och, som för Davids röst en gång, Hans hjertas oro vek för egen sång. Bland oss han satt och forskande hans öga såg Den aning, som i gåtans bildspråk låg. Som hafvet speglar stjernans ljus, så här Den dunkla bild en högre mening bär. Aria. Skall det dunkla ej förklaras? Fins ej någon makt, som stöder Famlandet i villsam verld? Många tankar uppenbaras, När ett hjerta tyst förblöder, Stunget utaf smärtans svärd. Under offerlågans rening När det jordens glädje mister, Blickar det mot himlens opp. Då förklaras lifvets mening, Och ur hjertat, förrn det brister, Växer ut odödligt hopp. Duo med Kör. å Mästarns graf en tacksamhetens krans i lägge ned med dagg af tårars glans; Lans namn ej blott bland häfdens stjernor brinne! y bakom purpurn varmt hans hjerta slog, rån tronen mildt mot oss hans öga log, )ch kärt, ej vördadt blott, är ock hans minne. Slut Kör. Mästare, i frid du hvile! Öfver grafvens tysta hus Timmarna i natten ile Mot en morgons glada ljus! Lifvet gror i dödens sköte Och du förs från jordens strid Till odödlighetens möte. Hvila, Mästare, i frid! Han som allt till slut förklarar Tände lifvet i ditt bröst. Han, som är och var och varar, Blir i lif och död vår tröst. Han. som hela verlden timrar, Brukar döden ock dervid. Si, hans nåd på grafven glimrar, Hvila, Mästaro i frid! Logen har i dag förevisats från kl.1—3 e.m eeaeed — Portofrihet är beviljad för en skrift, beämnd Om försvaret till lands-, som kommer tt åtfölja 3:dje häftet af k. krigsvetenskapsakaemiens tidskrift för innevarande år. — Svensk medborgareed. Grosshandlaren Jens hristian Worm från Danmark, som den 27 Sepmber 1872 blifvit af K. M:t upptagen till svensk iedborgare, har i sådan egenskap i dag inför fverståthållareembetets kansli fått aflägga troch huldhetsed. — Vatterhöjden i Mälaren, från slusströskeln iknad, var i dag kl. 8 på morgonen 16 fot s tum och i Saltsjön 13 fot9 tum. Vid samma id vår vattnets temperatur 4 1, grader. — Tidning för Trädgårdsodlare. Det utkomna umret för Februari innehåller: Nils Uno Blomerg 1; Om tvåoch fleråriga blomsterväxter för alljord (forts.); Gloxiniers odling; Odling at alfhärdiga växter (forts.); Minneslista för trädårdsodlare; Exempel på vissa växters rikblomighet; Den första frostnatten under sistl. höst; rodigt hampstånd. — Upsala universitet. Till adjunkt i medicinsk ch fysiologisk kemi vid universitetet har kansrn den 24 dennes utnämnt docenten i fysiologi r 0. Hammarsten. Samma dag har kanslern förordnat adjunkten historia S. F. Hammarstrand att under den tid rofessor Carlson såsom ledamot af Första kamaren bivistar innevarande års riksdag och såom ordförande i komiten för ordnande af den skniska undervisningen är hindrad attsjelf uppBeth ll on nr facant frrtfaranda Kaoctrida da