Aftonbladet – 28 januari 1873, sida 2

uppmuntrande blick. Han nickade och 108 i barnslig glädje öfver hvad han gjort. Kom, Soaper, sade Snarl. Soaper dröjde ett ögonblick för att säga: Ni kan alltid räkna på mitt förord, mr Triplet. Jag skall försöka -— att icke förtjena det, svarade målaren genast. Det var rätt åt dem, sade Cibber, så snart dörren var stängd efter dem; de äro som ett par huggormar, de der båda. Men vi voro alla litet för stränga mot Triplet Nn och om han vill antaga min ursäkt, så — Ja, sir, sade Triplet halft darrande, men pådrifven af en blick från miss Woffington: men Cibbers ursäkt ) anses i allmänhet såsom litet tråkig. Fördömda näsvishet! utbrast den föro lämpade hofpoeten. Låt oss gå, Jemmy. Åh, sir! sade Quin godlynt, vifå hålla till godo med ett skämt och betala det med ett annat; och när han målar mitt porträtt — Så kan den dansande björnen från Hackley Hole sitta för hufvudet! Oförskämda lymmel! röt Quin. Och nu står jag till er tjenst, mr Cibber, tillade han i vredesmod. De båda gamla herrarne skyndade ut. Mycket bra! sade den näbbiga Kitty Clive. Jag hade tänkt att ni skulle få måla miss Clive, men efter detta — Så torde ni hädanefter, som hittills, göra det sjelf, miss! ; Detta var Triplets segertimme, och hans stolthet var obegränsad. Han frågade miss Woffington med djupaste allvar, om han ej gjort sin sak bra? Om de ej fått sig ett grundskott hvartefter som de seglade bort ( Skaldestycke af Cibber.