Aftonbladet – 28 januari 1873, sida 2

som så gick till djupet med allting, måste vara en god kritiker. Nåväl, i znaturen måste konturerna af en qvinnas ansigte på detta afstånd — ja, äfven på detta korta afstånd — försmälta i hvarandra. Der finnas ej dessa skarpa linier; tvärtom alla linier äro mjuka. Han gjorde en kikare af sina båda händer, och de öfriga gjorde så med och funno att de sågo mycket bättre — åh, tusen gånger bättre! Konturerna i detta ansigte äro der emot hårda och, förlåt mig, påminna något om målade tebrickor. Vidare, min bästa herre, är ert chiaroscuro mycket bristfälligt; till exempel — i naturen kastar alltid näsan, som på ena sidan af ansigtet upptager ljuset, nödvändigtvis en skugga på andra sidan, under ögat. Caravaggio, i allmänhet venetianarne och de bolognesiska mästarne hafva noga iakttagit detta. Ingen sådan skugga ser man pä detta porträtt. Det är, fördöme mig, sannt!s utropade Cibber. Och allesammans tittade äter på porträttet och nickade bifall och förundrade sig öfver att de ej förut saknat den omtalade skuggan. Soaper ensam var af annan tanke, sMen, min bäste Snarl, om der felas skugsor, så finnes det så mycket mera ljus — massor af ljus. Visserligen finnas de, svarade Snarl, ;men de äro omöjliga; det är alltsammans. Ni har emellertid, tillade han nedlåtande, lyckats rätt bra i accessoirerna; håret och zlädvingen är ganska bra, mr Triplet, men er Woffington är hvarken naturen eller jvinnan. Å Alla nickade återigen bifall och sade att let var sannt, mycket sannt, då på en gång ull kritik afbröts som af en jordbäfning. Porträttet utropade nemligen, med en