yckats i sina underhandlingar med engelka hus rörande grundvalarne för de finaniella garantier, som skulle kunna erbjudas Tyskland för femte milliarden. Huset Rothchild har visserligen blifvit ombedt att iegociera en sådan garanti i den händelse ranska regeringen skulle blifva nödsakad tt begagna sig af traktatens stipulationer detta hänseende; men allting leder till len tron, att Frankrike icke ens kommer tt behöfva erbjuda garantier för den femte nilliarden, hvilken skall betalas i Maj mårad detta år. Vid denna tid kommer nemigen att i statskassans hvalf finuas 800 nillioner, hvilket skall göra det möjligt för regeringen att betala den femte milliarden titan att behöfva begagna sig af i fråga varande finansiella garantier. De felande 200 millionerna skola icke utgöra något hin ler för områdets fullständiga befrielse. Man can derför hoppas, att Frankrike under oppet af detta är skall befrias från de tyska ockupationstrupperna.— Samme korrespondent meddelar den 21: Presidentens resa till Calais är uppskjuten på obestämd id. Den dervarande militärkommissionen vars uppgift det är att leda experimenten, nar i dessa dagar gjort försök med ett nytt slags krut, hvars explosionsförmöga och hastighet skola vara af sådan beskaffenhet, utt de komma att kullkasta de grunder, som hittills varit gällande för skjutning med kasoner. Nya och omfattande försök ha blifvit nödvändiga och Thiers närvaro blir icke if någon nytta förrän man kommit till bestämdt resultat rörande det nya krutets verklingar. Förliden onsdag höllos i åtskilliga kyrkor i Paris själamessor för Napoleon III Talrikast besökt var kyrkan S:t Augustin, der 2000 personer voro närvarande. Altarena voro klädda med svart och församlingarnas bela presterskap deltog i messan, men in sen musik utfördes. Inga störande uppträden föreföllo och hvarkon polis eller militär behöfdes för att upprätthålla ordningen. Den 21 dennes hölls i det s. k. Chapelle expiatoire vid Rue dAnjouengudstjenst till minne af Ludvig XVI, hvaroni ett telegram til Times berättar: Tilloppet var så stort, att det var omöjligt att komma in i kyrkan. — Polismanskap var uppsatäldt vid ingångarne och utanför kyrkan, Hertis gen af Aumale bivistade morgonmessan kl. 8. Grefven af Paris, som ligger sjuk i Chantilly, lät representera sig af markis de Beauvais. Hertigen af Nemours och prinsessan Blanche, hans dotterdotter, inträffade kl. 10. Utom en mängd legitimistiske deputerade, reprezentanter för banken och större köpmän hade äfven talrikt med damer infunnit g. Utanför kyrkan hade samlat sig en talrik folkmassa, som i tysthet iakttog de kommande och gående. Den af telegrafen omnämnda skrifvelse, med hvilken kejsar Wilhelm lät till Bismarck öfverlemna de briljanterade insig nvierna till Svarta Örneördet, är daterad den 1 Janiarl detta år och af följande lydelse: Ni vet med huru tungt hjerta jag uppfylde er önskan, då jag befriade er frän presidiet i mitt statsministerium. Men jag vet hvilken intellektuel och kroppslig än stränghing de tio år, som ni beklädt denna plats, kräft af er och jag vill derför icke dröja att bevilja er en lättnad. Tio skic kelsedigra är ligga bakom oss, sedan ni hör sammade min uppmaning att träda i spet sen för den preussiska administrationen. Steg för steg lar ni genom råd och dåd satt mig i stånd att utveckla Preussens krafter och föra Tyskland till enhet. Ert namn stär outplånligt upptecknadt i Preus sens och Tysklands historia och det största erkännande har från alla sidor ined rätta kömmit er till del. Om jag går in på, ati ni nedlägger den med så säker och fast hand förda preussiska administrationen, skall n dock, under ledande af Preussens politiska uppgifter i förening med det tyska riks kapslersembetets, fortfarande stå i den när maste förbindelse med den. Genom ätt för läna er de briljarterade insignierna till mir höga orden Svarta Örnen vili jag gifva e ett förnyadt bevis på mitt högsta erkän nande och min aldrig slocknande tacksam het! Måtte den lättnad i edra göromål, son nu blifvit er beviljad, tillförsäkra er de I stärkande af er helsa, som ni loppas oci Jjag önskar, på det att ni ännu länge mi kunna egna det närmare och vidsträcktar fosterlandet samt mig edra bepröfvade tjen ster. I Arbetarerörelsen i Englånd I hvilken, såsom vi förut vid åtskilliga till fällen genom faktiska framställningar ädaga Tlagt, dagligen vinneri betydelse och omfatt I uing, har på senare tiden framkallat e I synnerligen liflig oro genom den,bekant -l arbetsinställelsen i Sydwales. Denna stor larbetsinställning, hvilken, såsom vi vVets I uppstätt i anledning af arbetslönens ned I sättning för koloch jernverksarbetarne I har bland desse arbetare framkallat en sto Inöd. Rykten ha varit gängse, att de snar I skulle fiona sig nödsakade att återtaga sit arbete på de vilkor arbetsgifvarne bestäm ; ma; men ingen af dessa underrättelser ha hittills bekräftat sig. Emedan ett nederla; i denna storartade strike skulle återfalla p Jalla arbetareföreningar och gifva det ansc lende, hvari trade-unions hittills stått, ei I svår stöt, ha dessa ansett nödvändighete fat att vidtaga utomordentliga åtgärder. V I ha redan omnämnt den stora summa, hvilke; af den getmeisamma understödsfonden utde lats till de arbetslöse. Men i anseende ti! det stora antalet (60.000) är den otillräckli att skydda dem mot nöd. Ty den del, sor s kommer på hvar och en, är icke mer ä 3 i tiondedelen af hvad han skulle förtiena g rinom arbete. ÅArbetssifvarne äro uppfyld