Aftonbladet – 23 januari 1873, sida 3

Det tremastade fartyget Cadmus har ankommit till San Francisco på återvägen från den arktiska oceanen, dit det hade begifvit sig för att upptaga de öfverlefvande skeppsbrutne ivalfiskfångarne. Den 28 Sept. bekom fartyget genom kaptenen på hvalfiskfångarefartyget George Roblins en del af de rapporter, som vår landsman, mr Pavy, har afsändt till det franska geografiska sällskapet om sin expedition till nordpolen, Följande är ett sammandrag af dessa intressanta handlingar. Expeditionen, bestående af Octave Pavy, befälhafvare, professorerne Thomas Newcomb och Henry Edwards från Francisco, mr Jean Brull och fyra sjömän, landsteg den 18 Juni på östra stranden af Holynchin-viken. Den 22 begåfvo sig de resande, förstärkta med 11infödingar, i ostlig riktning längs Liberias norra strand. efter att ha förskaffat sig ett antal slädar och hundar. Den 17 Juli uppnåddes floden Petrolitz:s mynning. Från denna punkt mötte de ofantliga isfält, som rörde sig mot nordost. De färdades öfver ett fält, som var 60 miles bredt. Observationerna angåfvo en deviation af 18 miles, förorsakad af isens rörelser, ett faktum, som är egnadt att Pestyrka mr Pavys teori om koncentreringen af och den förökade hastigheten hos den gren af den stora japanska ström, som kallas Ku-Rod-Sirod, hvilken går genom Behrings sund och flyter mot öster bort ifrån Siberiens kust. Isflottan, gjord af kautschuksäckar fyllda med luft, sattes tid efter annan i sjön för färden öfver ytorna af strömmande vatten, hvilka omvexlade i bredd från 30 tili 60 miles. Expeditionen uppnådde Wrangels land vid mynningen af en stor flod, som kommer från nordvest, men icke är upptagen på några kartor. Deama upptäckt bekräftar Pavys teori, att det finns en stor polarkontingent, som sträcker sig långt i norr och hvars temperatur är tillräckligt varm för att på sommaren smälta snön. Denna namnlösa flods ström svänger af åt öster och följer kusten med en fart af 6 knop itimmen. Pavy och hans kamrater följde floden mot norr på eu sträcka af 230 miles. Dess bädd är ständigt horisontal; dess bredd omvexlar från 50 till 60 miles, och den omgifves af mycket höga berg med flere lodräta toppar. 80 miles från mynningen fann expeditionen på slätten några spår af mastodonter, och då snön skottades undan på ett ställe, der betar på ett djur af denna utdöda race stucko upp, lade man i dagen dess ofantliga kropp, fullkomligt väl bibehållen. Huden var betäckt med styft svart hår, som var mycket tjockt och långt på en. Betarne voro 11 fot 8 tum långa (engelskt mått) och bakåtböjda till jemnhöjd med ögonen. Frambenen voro böjda. hvilande på knäna, och bakdelen var djupt nedsjunken isnön i en ställning, som antydde, att djuret hade dött under försöket att arbeta sig upp ur en vattenpöl eller en snögrop. Professor Newman hade icke upptäckt tillräckliga karakteristiska kännetecken på mastodontens kropp för att berättiga honom att klassificera den till ett med vår tids elefant olika species. I dess mage fann man stycken af bark och flere grässlag, hvilka icke kunde analyseras på stället. På en Na af många miles var slätten betäckt med qvarefvor af mastodonter — antydande att en talrik hjord af dessa jättedjur måste ha omkommit der genom en naturrevolution. Denna trakt är mycket rik på polarbjörnar, som lifnära sig af lemningarne af mastodonterna. 120 miles Från kusten och en half mil från floden reser sig ett stort, 1000 fot högt isblock, hvars bas omgifves af grus och djupt i marken nedsjunkna stenar. Dessa stenars. slipade yta och deras afrundade form bevisa, att de fordom legat i en flodbädå, hvarifrån de blifvit uppkastade genom ett oförklaradt fenomen. De arktiska djuren äro myckket talrika i denna dal, och myriader fåglar flyga öfver floden och hans båda stränder. På den lag, då rapporterna skrefvos, beredde sig mr Pavy att öfvervintra på 75:te breddgraden i den stora flodens dal på polarkontinenten. Han hade börjat samla proviant och bränsle. Han och hans följeslagare voro vid god helsa och godt mod, och han ansåg sig kunna vara förvissad om att början af nästa sommar lyckas uppnå ett polarhaf af måttlig temperatur vid kontinentens norra ända. Expeditionen beräknar att derefter kunna uppnå Atlantiska oceanen genom Melvilles sund. De vetenskapliga iakttagelser. som omnämnas i Pavys rapporter, skola ej offentliggöras, innan det franska geografiska sällskapet har oranskat dem. Der är att märka, att om ofvanstående berättelse är tillförlitlig, så har Pa lyckligt banat en ny väg och blifvit belönad med upptäckten af en ny kontinent. Men han befinner sig 15 grader eller omkring 1000 mites från vordpolen samt är ännu så länge 7!, nedanför len högsta latitud. som uppnåtts af dr Kane, vilken framträngde till 82? 30 eller omkring 519 miles från polen. Men från denna punkt haren nan af hans besättning sett öppet haf långt i torr, hvilket ger ett ytterligåre stöd åt Pavys ÖR