Aftonbladet – 21 januari 1873, sida 3

under året från och med den 1 Juli 1871 till och —-medsden 30 Juni 1872 utgjort omkring 2,522,000 —Irdr, hvilket belopp, jemfördt med nästföregående årets inkomst, utvisar en tillökning i postuppbörd af något mer än 9 procent; och som, äfven om för den påföljande tiden den årliga tillökningen, i likhet med hvad här ofvan i afseende å telegrafmedlen skett, beräknas till endast 5 procent, postinkomsten för 1874 skulle uppgå till 2.714,000 rdr, samt dertill bör läggas inkomsten af afgiften för tidningars och tidskrifters postbefordan, hvilken enligt nådiga kungörelsen den 18 Oktober 1872 skall från och med 1873 ingå till postkassan och vid senaste riksdag af generalpoststyrelsen uppskattades till 130,000 rår, så finner K. M:t, att fastän någon minskning i bruttouppbörden bör till en början blifva en följd af de den 12 nästlidne November meddelade bestämmelserna om utvidgande af brefvigtsatserna och billigare taxeringsgrunder för paketer, postmedlen likväl skäligen kunna för 1874 enligt generälpoststyrelsens förslag beräknas till 2,800,000 rdr. Le a I 12:o.. Då Bränvinstillverkningsafgiften, hvilken under år 1870, då den utgjorde endast 70 öre per kanna, inbringat 11,002,737 rdr, och under 1871, då från och med Oktober afgiften utgått I med det ännu gällande förhöjda beloppet af 80 öre per kanna, 11,177.238 rdr, derjemte under år 1872 kan antagas hafva uppgått till icke mindre : än 12,940,000 rdr, så anser K. Maj:t denna inkomst med fullt skäl kunna för 1874 beräknas I till 12,000.000 rdr. . od -I 13:o. Beträffande slutligen Hvitbetssockertillll verkningsafgiften, så har den inhemska hvitbetssockertillverkningen år 1871 utgjort tillsammans -13.823,175 raffinad-, basteroch lumpsamt kaksocker, hvilket belopp enligt antagna grunder kan 3 anses motsvara åtminstone 4,500,000 råsocker, och skulle således, äfven om det antages, att tilli I verkningen år 1874 icke vunnit någon ytterligare I förökning, afgiften derför efter 1,6 öre per 8 likI väl inbringa omkring 72,000 rdr, hvadan ifråga) I varande inkomsttitel synes här kunna med sät kerhet beräknas till 60.000 rdr. . . VI Med iakttagande af dessa ändringar i den vid -Isenaste statsreglering uppgjorda inkomstberäkv r v Si I td ning skulle en tablå öfver statsverkets för år 1874 beräknade inkomster erhålla följande utseende: Ordinarie inkomster: Ränta. 4 501 500: — I Tionde. 1618 300: — tl Arrendemedel 435 000: — Bergverkstionde. 923 000: — 1 : Mantalspenningar. 575 000: — j Bötesmedel 160000: — i 204 367: 50 7.500: — 1 b 98.000: — 20 000: Jernvägstrafikmede! I Skogsmedel.. J Extra uppbörd. Ezxtraordinarie inkomster: Vakansafgifter af bergslag 18000: — Ss I Trosspassevolansafgift... 26 500: — ä I Båtsmansvakansafgift... 60.000: — r Kontrollstämpelmedel . 15 000: — f IFyroch båkmedel 800 000: — F I Telegrafmedel .... 1060 000: — E 50 me 20 045 000 Tullmedel... . 16500 070: — i Postmedel 2 800 000: — D Stämpelpappersmedel.... 1350000: — d Bränvinstillverkningsaft Lifbossssssseerresenrr eran rna 12 000 000: — 8 Hvitbetssockertillverkningsafgift................ 60 000: — 32710 000 åt Summa rdr 52755 000 If: Och som riksttaten för innevarande år t upptager: 6 i ordinarie inkomster... 18 003400: — ö och i extraordinarie..... 29 666 000: — eller tillsammans rdr 47 669 400 så utvisa alltså de nu för 1874 beräknade summorna en tillökning af rår 5085 600 deraf 2041 600 rdr belöpa på de ordinarie inkomsterna och 3044 000 rdr på de extraordinarie. On Sedan i anledning af riksdagens skrifvelse den 15 Maj 1868 angående den s. R. administrativa domrättens upphörande och förvaltningens förenkling i vissa hänseenden statskontoret uti utlåtande den 31 December 1869 på anförda skäl föreslagit, bland annat, den förändring i hufvudförvaltningen af statens inkomster och utgifter, att den nu till riksgäldskontoret ingående allmänna bevillning och öfriga uppbörd i stället skulle levereras till statskontoret att af detta embetsverk i likhet med statsmedlen i allmänhet förvaltas, äfvensom att den riksgäldskontoret ännu tillhörande befattning med en del af de till extra statsregleringen hörande utgifter likaledes blefve af statskontoret öfvertagen, så och då K. M:t, lika med statskontoret öfvertygad om olämpligheten deraf, att de allmänna skattebidragen ingå till tvenne särskilda hufvudkontor, hvarigenom en dubbel redovisning ålägges landtränterierna. anser, att det skulle vara ett vigtigt steg till befrämjande af den förenkling i statens drät-. sel, som riksdagen åsyftat, om det bestämdes, att jemväl den del af statsintraderna, som nu ingår till riksgäldskontoret, skulle till statskontoret levereras och all skatteuppbörd för detta kontor redovisas, hvaremot det bestyr med lån för jernvägar. kanaler och andra allmänna arbeten jemte derå inflytande återbetalningar, hvilket nu tillhör riksgäldskontoret, synes K. M:t kunna vid nämnda verk bibehållas, vill K. M:t, under åberopande af hvad bilagda utdrag af protokollet för finansärenden i ämnet vidare innehåller, härmed till riksdagens pröfning öfverlemna, huruvida det icke skulle vara lämpligt, att de till riksgäldskontoret nu ingående statsintrader, nemligen allmänna bevillningen, kortstämplingsafgiften, skatterättsoch ekskogsmedel samt dertill hörande observationsmedel, hädanefter inginge till statskontoret; och har K. Maj:t för sådant fall föreställt sig: —. att kortstämplingsafgiften samt skatterättsoch ekskogsmedlen borde ingå, den förra bland de extraordinarie inkomsterna och de senare bland extra uppbördsmedlen ; j att kortstämplingsomkostnaderna likasom vissa inrättningars andelar af denna inkomst borde upptagas bland utgifterna under 7:de hufvudtiteln samt sjelfva stämplingen besörjas af statskontoret; och att allmänna bevillningen borde i mån af ingång och oberoende af andra liqvider mellan stats: och riksgäldsverken af statskontoret öfverlemnas till riksgäldskontoret, bland hvars inkomster den således skulle fortfarande upptagas och beräknas. Då K. M:t nu öfvergår till en framställning af de utgifter, som under de särskilda hufvudtitlarne funnits vödiga, dervid under hvarje hufvud titel såsom vanligt komma att upptagas först sådana anslag, hvilka äro af en stadigvarande natur, och derefter de utgifter af mera tillfällig och öfvergående beskaffenhet, som under hufvudtiteln föreslås, så vill K. M:t till en början meddela, att ehuru. sedan beloppet af de å riksstitens särskilda utgiftsstater förekommande ränteoch tiondeanslag numera blifvit utredt, så att deraf approximativt visar sig, huru mycket blifvit till statsverket indraget och hvad af omför mälde anslag ännu qvarstår såsom indelt, väl ett särskiljande emellan dessa båda delar af an