Aftonbladet – 20 januari 1873, sida 3

Fartygsförsäljnlagat. För rederi i Bohuslänska p kkrgårdon HA i Kjöbenhavn inköpts skonerten Richard, lastande 65 standard, för 15.600 rdr, och skonertskeppet Anna Maria, lastande 110 standard, för 30.000 rdr, samt genom skeppsmäklarefirman August Leffler komp. i Göte kKörg hetnmahörande skonerten Capella, mätende 39 nyläster, för 14.000 rår. Göteborgs handelsflotta har ånyo vännit tillökning genom detnyligen inköpta skeppet Rauni. Detta fartyg, som nu benämnes J. D. Auffort, är bygdt år 1860 i Jacobsstad uti Finland af furu på kravel samt är uppmätt till 134 nyläster. Det eges af sjökaptenen Ä. B. Elfverson m. fl. — Nytt fartyg. För etti Pålsjölinom Helsing borgs dgr miller hyhildadt, af ett flertal ersoner bestående rederi nar Ayligen från Carlshaons skeppsvarf levererats ett nytt at ek och furu på kravel bygdtfarty; , benämnt Sjöfröken, om 25 nyläster. Ene delegaren, ryttmästaren G. A. Follin å Pålsjö, blir fartygets bufyndredare. -— Blixen-Fineckeska artvegodsen; Den af lidne fideikommissarien till Dallund På Fyen och Näsbyholm i Skåne m. fl. egendomar, baron OC. F. Blixen-Fineckö eftetleninar, af äktenskapet med sin första hustru, Sophie Ånkarkrotia, från hvilken han blef skild. två barn. nemligen Char: lotta, gift med baron O. A. P. Ramel, egare af Öfvedskloster i Skåne och f. d. adjutant hos konung Carl XV, samt en son Fredrik, född d. 10 Juli 1847; och af äktenskapet med sin andra hustra. prinsessan Augusta af Hessen, två söner. Fideikominisset Dj lund, som 1801 af Theodosius Ernst Fredr. Finetke tpprättades för Carl Philip Blixen, svensk genera och egare äf flera gods i Pommern samt den förste som bu rit namnet Blixen-Finecke (död 1829), skall nu tillfalla denne senares sonsons son Fredrik Blixen-Finecke. Angående fideikommisset Näsbyholm, som upprättades till fideikommiss af den 1787 aflidne generallöjtnanten frih. Conr. Christoffer Blixen, blef i fideikommissbrefyet bestämdt; att det skulle gå i-arf till den sistnämndes afkomlingar på svärdssidan, och detta fideikommiss tillfaller sålunda äfvenledes baron Fredrik Blixen Finecke. Af de stora ee godsen Zastrow, Göslow, Jestelin oc Negentin lär nu blott det sista vara i familjens ego och tillfaller väl alltså tillika med Säfsjö och Nydala i Sverige de två sönerna ried prinsessän Augusta, Gustaf och Axel von Blixen-Finecke. — Eslöf köping. Den. 20 sistl. December har K. M:t dels försäkrat Bslöfs by med den derinom varande jernvägsstationsplats i vestra Sallerups socken att få, såsom en kommun för sig, utgöra en af stad oberoende köping med det område för närvarande, som på en ar förste landtmätaren Gustafsson upprättad karta såsom sådant finnes utmärkt; dels ock fasthålla den plan till reglering af tomter, gator, torg och öppna platser, som nämnda karta med beskrifning närmare utvisar, att lända till efterrättelse vid verkställighet i den mån sådan utan förnärmands af någons lagliga rätt kunde ega rum. — Den senaste ishafsexpeditionen. Norska Aftenbladet för den 16 dennes meddelar en på telegrafisk väg från Fromsö meddelad skildring af den sehaste Spetsbergsexpeditionens feså tel de nåturhinder, som äfven tvungo expeditionens fartyg; slupan Isbjörnen; att uppgifva försöket att tå Apetåbetgen oth bringa undsättning åt de der infrusna fångstmännen. Såsom synes, ger utgången af ifrågavarande expedition stöd åt den af kaptenlöjtnanten Otto efter expeditionen med ångaren Albert uttalade öfvertygelse om osannolikheten att vid denna årstid kunna nå Spetsbergen och landa der. Telegrammet lyder som följer: Isbjörnen gick till sjös dem 2 Jan. Under uppresan var vädret mildt och vinden till en början Fn men gick senare öfver till NO. med tilltagande köld. Den 7 Jan. var det 10 graders köld. Natten emellan den 7 och 8 Jan. fick man Bären Eiland I Ag omkring 3 mils afstånd. Den 8 Jan, SSÖ fred snö. Man hade nu kommit in i issörjan och iskanten skönjdes mot nord och ost. Då farten mot norr således var spärrad, beslöt man sig för att följa Iskanten vestöffer. En plan att nå Bären Elland, för att der nedlägga förråder, i den händelse man nödgades lemna fartyget i isen och söka sig tillbaka till ön, måste uppgifvas. Man styrde nu vestvart, men svårigheterna tilltogo ständigt på grund af fartygets och seglens öfverisning, och till sist blef det så godt som omöjligt att handtera de nedisäde seglen. Det blef nödvändigt att uppgifva försöket, och om eftermiddagen den 8 Jan. beslutade mai att vända tillaka mot syd. Torsdagen den 9 blåste våldsam storm sydifrån; den 11 uppnåddes Söröen. Mörkret utgjorde icke något väsentligt hinder för seglingen, eburt dagsljuset var en svagt och man vid middagstideh med nöd kunde se att läsa uppe på däcket. Oaktadt det på uppresan icke var månljust och tillika tjocka med regnbyar. var det dock temligen ljust till följd deraf, att stärka norrsken framlyste under skylagren. Sålunda kunde man natten mellan den 7 och8 Jan. skönja Bären Eiland på 3 mils afstånd. De väsentligaste svårigheterna för seglingen ligga der-emot i öfverisningen, och antagligen kan intet segelfartyg nå Spetsbergen vid denna årstid. Äfven med ångare torde det vara förbundet med stor fara att tränga vidare fram. Rosenthals lan ett afsända ett ångfartyg till MTestnda bör kunna gifva intressanta bidrag til) belysande af förhållandena, men sannolikheten att i Jenuari eller Februari nå Isfjorden är helt visst liten eller ingen. Annorledes torde det gestalta sig i November och, efter re eln, måhända också i December. Detta försök är således misslyckadt, men säkerligen. har man härvid gjort allt, som står i mensklig förmåga.