Aftonbladet – 18 januari 1873, sida 3

t FEN USUNES ETEN RE SR ET 2 AR RE Stockholms stads urkunder från medeltiden kunna göras -tillgängliga för alla forskare. EEE LITTERATUR-TIDNING. -Å -JInnebåll: Åltond, Geografi för skolans lägre klasser. — Bates, Resor i Brasilien. — Samlingar till Skåzes bistoria, fornkunskap och beskrifning — Den svenska almanachan för 4873, med redogörelser för vigtigare företeelser inom fäderneslandet under förflutna året m. m, — Litteraturoch konstnotiser. -I Geografi för skolans lägre klasser af O. W, Alund. Med 11 träsnitt och en karta. Hiertas förlagsexpedition. Pris (för bundet ex.) 50 öre. Geografien har mångsidig frändskap med landra kunskapsgrenar. Rätt behandlad, bemtar den härifrån ej så litet af sina väcTÅ kande, lärorika och underhållande egenskai per. Men å andra sidan har samma förhållande för mången förf. i detta ämne medIfört afvikelser in på andra områden, hvarunder hufvudsaken förlorats ar sigte, enheten gått om intet och geografien blifvit ett aggregat af lån från de matematiske och naturvetenskaperne, från historien och staTtistiken. Dels har man lånat allt för mycj Å ket från närslägtade vetenskaper, såsom när mindre handböcker uppräkna planeternas Tnamn, medelafstånd från solen, omloppstij Å der, diametrar och — upptäcktsdata. Dels ha de särskilda beståndsdelarne ej bragts i inre sammanhang, utan uppradats bredvid Teller löst fogats uppå hvarandra,såsom när Iden fysiska och den politiska geografien i läroboken skiljas af långa sidotal och :i undervisningen af åratal, samt inom den förra de orografiska och hydrografiska syistemen sins emellan afsöndras; såsom hade Ide intet gemensamt. Dels haraf det myckna Tlånegodset ofta en god del bestått af oväsentligheter och obetydligheter, såsom när det bistoriska elementet inskränkts till angifvande af en mängd fältslag, eller inom Idet statistiska riddarordnar 0. d. upptagit sin part af ett knappt och illa användt utIrymme. Med allt detta ha ännu andra omIetändigheter förenat sig, att qvarhålla undervisningen i geografi på en ståndpunkt, lägre än åtminstone de flesta andra skolämnens. På detta som på andra områden, Ihbar vår läroboksdlitteratur varit oBjelfständig, bestått i bearbetningar och öfversättningar från tyskan, om än den s. k. författaren ej låtsat om, med hvems kalfvar Ihan plöjt. Häraf har följt, liksom i de bi-1 storiska, från samma håll lånade läroböckerna, att tyska bagateller behandlats med en utförlighet, som ej-lemnat rum för andra länders vigtigaste förhållanden. Halva så bearbetningarna gjorts af personer, som ej ens haft några verkliga studier i ämnet loch i det hela intet annat förmått än i öfl versatt sammandrag aiskrifva hvad de haft framför sig, så är det-en sjelfföljd att framställningen måst blifva torr, abstrakt och -Jintetsäögande. Hur mången mins-ej från sin dåliga lärobok det vid städerna oupphörligt återkommande handel och fabriker, eller Idessa många, i all sin skenbara noggranThet, dels oriktiga, dels äfven, när de ej ordInas i jemförelsegrupper, betydelselösasifferTluppgifter? Man kan väl fråga, hvaridenna notismassa geografien — vetenskapen om jorden gäsom skådeplatsen för den menskliga utvecklingen — tagit vägen, liksom man måste beklaga, att hela ämnet blifvit ett tråkigt minnesverk, ehuru det, såsom skildrande den alltid uppfyllda scenen för folkens lif och verksamhet, har i sig alla förnotsättningar för åskådlighet och liflighet i framställningen af saker och ting, som äro egnade att tilltala alla. Att en bättre tid för den geografiska undervisningen håller på att gry, derå utgör dr Ålunds lärobok för skolans lägre klasser ett bland de flere bevisen, Förf. har, såsom man torde erinra sig, redan förut gjort sig fördelaktigt känd inom denna gren af läroboksliteraturen: den år 1859 utgifna anI dra upplagan af hans Elementarkursi geografien -blef särdeles väl vitsordad af den kommission, som K, M:t 1866 förordnade att granska för handen varande historiska och geografiska läroböcker samt yttra sig om I grunderna, efter hvilka dylika läroböcker I böra uppställas. Förf. säger i förordet, att han haft för lögonen det syftet, att lära nybörjaren att förstå kartan. Härmed har han angifvit just kärnpuåkten i den förbättrade undervisning i geografi, hvars vrångbild vi ofvan tecknat: det är åskådlighet i stället för minneslexa, han åsyftar. Och frågas vidare, hur han :härutinnan lyckats, måste vi såsom allmänt omdöme uttala, att hans bsmödande slagit väl ut. Särskildt förtjenar inledningen loford: i en enkel stil, som aldrig sjunker ned till joller eller röjer spår af ansträngning att ställa sig på barnets I ståndpunkt, har förf. här i det stycke, som kallas jordens utseende, lemnat nybörjarån en vägledning, som bör erkännas för ett I verkligen lyckligt grepp, till att komma tnI der fund med det ämne han skall begynna, en: ståndpunkt, om vi så få säga, från hvilken han kan komma in i det eller, helt annorlunda än de vanliga skematiska minneslexorna tillåta, få öga för, hvad allt detta egentligen är, som eljest plägar mest bestå af namn och siffror i långa rader. Detta stycke af inledningen, hvartill vi för ögonI blicket ej kunna erinra oss något motsvarande i den stora mängd skolgeografier, -lom hvilka vi tagit kännedom, är ett. så lyckadt uppslag, att någonting dylikt aldrig borde saknas, sedan hu anvisningen en gång är gifven, i någon lärobek för det första -lundervisningsstadiet. Äfven återstoden-af 05 MSE DLR tt NE inledningen utmärker sig genom ett lagom af faktiskt innehåll och en skicklig fråmställning, som städse afser att meddela gakionehållet på ett konkret sätt, så att det lifligt uppfattas, och samladt under synpunkter, som låta lärjungen se betydelsen af det, han läser, meningen deri, hvarmed det ock af sig! sjelft stannar i minnet. Efter inledningen samt korta öfversigter af land och haf och menniskornas fördelning på jorden komma vi till den speciela delen, der Europa omständligare beskrifves, de öfriga verldsdelarne endast i korthet, och inom .den förra vårt fädernesland behandlas med en utförlighet, som just på det skede at undervisningen, hvarför bo ken ämnats, är på sin plats. Sålunda bemhattnasn AA. sänke bilda Grann cale Tan delano