Aftonbladet – 18 januari 1873, sida 3

I ten, blef han af den efteråt kommande grusvagI nen klämd öfver bröstet, så att det krossades. ;) Båda de sålunda skadade afledo efter en kort I stunds förlopp. i — Upsala universitet. Å förslag till adjunkIturen i medicinsk och fysiologisk kemi vid universitetet har akad. konsistoriet den 15 dennes uppfört ende sökanden docenten i fysiologi, med. -Idoktorn Olof Hammarsten. Kansleren har den 13 dennes, med anledning af den e. o. adjunkten i meteorologi fil. doktor R. Rubenson beviljade tjenstledighet för nu infångpa år, förordnat docenten i fysik fil. doktor H. H. Hildebrandson att under samma tid IP: Jrätthålla adjunkten Rubensons befattning vid observatoriets meteorologiska afdelning. .— Svensk Författningssamlings M 84—85, i dag utkommet. innehåller: K. M:ts plakat om fyra allmänna bönedagar år 1873; K. M:ts skrifvelse till skogsstyrelsen om skogsbetjentes rättighet att i beslag taga å kronoskog åverkadt virke; dito till konungens befallningshafvande i Örebro, angående fridlysning af Wängs kultorfaktiebolags jernbana: dito till öfverståthållareJembetet angående fridlysning af ijernvägsspåren utefter Skeppsbron; dito till konungens befallningshafvande i Örebro om fridlysning af en bollaget La Vieille Montagnes telegrafanläggning. — Stockholms Stadsböcker. K. samfondet för utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens historia har nyligen, i till Stockholms stadsfullmäktige aflåten skrifvelse, erbjudit sig att. mot erhållande af ett särdeles lågt beräknadt anslag (6000 rår att utgå med 1000 rdr årligen i 6 år) utgifva Stockholms Stadsböcker. Mången torde ej ha någon aning om hvad med dessa stadsböcker, egentligen menas, således icke heller att de kunna ega något historiskt värde. Men ett sådant, och ett ganska stort derjemte, ega de, enär de innehålla dyrbara bidrag till hufvudstadens historia från medeltiden, dessa jorde-, skotteoch tänkeböcker och det är dessa som det ofvannämnda samfundet erbjudit sig utgifva i sex band, hvartdera omfattande cirka 30 tryckta oktavark. I en vid ofvan omnämnda framställnieg bilagd promemoria har dr Hans Hildebrand . framhållit, att allenast föga hittills blifvit gjordt för att offentliggöra de ännu bevarade urkunder, som belysa det svenska stadsväsendet och de särskilda svenska städernas yttre och inre historia under medeltiden, . och att af urkunder rörande denna del afj: vårt samfundslif finnas inga vigtigare än städernas böcker af hvad slag de vara må. l; Så vidt kändt är, finnas i behåll jorde-,. skotteoch tävkeböcker för Stockholm, samt tänkeböcker för städerna Kalmar, Norrköping, Jönköping och Arboga. De stockholm-: ska äro de vidlyftigaste. Deraf finnas först, , upplyser dr Hildebrand, tvenne jordeböcker. , omfattande, med allenast ett betydligare af-, 4 brott, tiden 1420—1497. År 14920, heter det på första bladet i första bandet, stadgade och stadfäste borgmästarne och allt: rådet denna här boken till en Stadsbok, ef-1. ter det den förra Stadsboken förfors och . uppbrann två år tillförne och skulle i henne skrifvas alla gårdar, tomter och hus, som hvar får af annan, antingen genom köp, eller skifte, eller sådava som gäldguldnel, varda, eller gifna; eller i arf kunna falla, hvarpå fridsskilling gifves och alla andra. ärenden och mål som everdeliga skola blifva och vara. Det tillägges, att då varande och kommandestadsskrifvare skulle förvarasig såsom de förvara sig till själ och del för Gud allsvåldig ansvara vilje, att de in-l: tet annat inskrifva, än det rätt rättvist och . sanning är, på det boken må blifva vid fulll. makt och utan misstanke. Det andra ban-; det inledes med z;ett liknande intyg om dess: autenticitet, dateradt år 1474. dd Ehuru dessa böcker kallas helt enkeltl, stadsböcker, hade varit och erkänts som jordeböcker motsvarande vår tids lagfartsprotokoller. Såsom exempel på den tidens!, skrifsätt för lagfart anför hr Hildebrand), följande: q År 1439 på Johannes döparens halshugg-l: ningsdag (d--29 Augusti) stod på rådstugan:! inför borgmästarne -hr Olof svarte och hri: Henrik van Husen, i rådets närvaro, Heyne ji ; j fromme välförtänkt och upplät med berådt mod åt Nils lång sitt stenhus i gamla mu ren, beläget näst nordan helga grafsgillets bagarhus och söder om det lilla stenhuset vid kopmannaporten inom alla 4 murar med grund och byggning, undantagen allenast den lilla källaren som ligger under nyssnämnde Nils skorsten, hvilken källare tillhör det omtalade lilla huset. Detta köpte : Nils af Heyne för 412 mark. Thy afhändej Heyne fromme sig och sina arfvingar detta : stenhus och tillegnade Heyne fromme sig och sina arfvingar detta stenhus och tillegnade det Nils lång och hans arfvingar fritt och qvitt till everderlig ego: Derpå hafver Nils lång utgifvit sin friskilling o. s. V. Vidare omförmäles på samma sida, att i November månad detta år öfverlät Herman : guldsmeds enka Tala, genom sine ombud Lasse : bältare och Ragnvald smed, till Olof Nilsson sin del i huset, som hon och hennes : man hade egt, beläget innanmur i vester om Peterdjäknsgård, utmed gatan, som går mellan gården och gamla stadsmuren till alla själars gård på södra sidan nedtill. Gårdens längd är 33 alnar 1!2 qvarter, bredden nedtill 13 aln. 1 qv., bredden ofvantill ses af muren Å båda sidor. Hustru Talas del köptes för 60 mark och ett års kost, Olof Nilsson gaf sin fridskilling. Tomten mättes, af Peter djäkkn och Clas Sweder. Med anledning af det förestående upplyser hr Hildebrand att kopmannaporten låg vid ändan af kopmaånnagatan; man gick igenom den s, k. fiskastranden, den nuvarande Skeppsbron. Själagården gaf namn åt själalgårdsgatan den n. v. Skärgärdsgatan. De två ofvannämnda jordeböckerna anser hr Hildebrand innehålla ungefär 1500 anteckningar, och då de förekommande uppI gifterna på tomternas areal och läge mogI grannt angifvits, tror br H. att man kan erhålla tillförlitlig kännedom om egendomsförhållandena inom Stockholms stad under 1400-talet, äfvensom att man med ledlning af samma uppgifter och af den äldsta lintill vår tid bevarade planen öfver Stockholms stad, den på hvilken det år 1547 nedI brutna Domikanerklostret ännu förekommer, bör kunna till och med teckna en plankarta öfver 1400-talets Stockholm med allenast obetydliga luckor. Dessa jordeböcker, som upptogo en stor massa namn med deras ega