Aftonbladet – 17 januari 1873, sida 2

Tror ni jag vågar lemna deras lif i er hand? Nej, minsann. Git hit en penna. På detta sätt mörda vi folk.Hon strök med otrolig snabbhet ut största delen ar det skrifna. Och nu, barn, hvem hjelper mig att lägga på duken ? Jag, och jag, och jag!s Alla barnen sprungo till skänken. Mrs Triplet reste sig halft. 2Jag kan omöjligen fläta erz2, började hon. lige stilla, min fru, eller jag brukar våld2, skrattade aktrisen. Är hi sjuk, så skall ni också vara sjuk till dess jag ger er lof att blifva frisk igen. Ettdussin tallrikar, barn! Två dussin knifvar! Fort, fori! Fyra dussin gafflar, fortare ändå! Och barnen skrattade och hon sprang emot dem pch teg duken al dep, lade den på bordet, mötte dem igen och tog knifvarne och gafflarne af dem, allt i fullt gar lopp, hvilket utomordentligt roade de små. Pompey kom in med en Tv korg: hang mat moder tog den och ställde innehållet på bordet. YWr rosk, om ni behagar, mr Triplet, sade hon, Min rock? Ja, af med den — den är uppsluppen i sömmen — skär nu pastejen. Derpå for hon af till andra sidan af bordet och började sy med vildaste fart. Genera erinte, mr Triplet; bry er inte om oss fruntimmer. Äten nu dugtigt, barn; börjar jag en gång. så blir det snart slut på pastejen. Jag gör allting så fort, jag. Den här fran syr fortare än mamma, anmärkte Roxalano, Välsignäde barn, kom inte så nära min högra hand, sade miss Woffington. Jag kan köra nålen in genom ditt öga och ut i nacken igen.