Aftonbladet – 16 januari 1873, sida 3

den, äro kolonisterna ofta nödsakade att ikläda sig nya skulder till plantage-egarne, ett farligt medel i ett land, der räntefoten vacklar mellan 8 och 12 procent om året. Detta hälftenbrukssystem kan närmast liknas vid förhållandet med en köpman, som skulle taga till kompanjon en ung bokhållare utan hvarken kapital eller kännedom om affärerna. På en plantage i provinsen S:t Paul fann jag tretton unga svenska arbetare, hvilka ankommit dit två år före mitt besök. De hade på samma gång som två hundra tyska invandrare blifvit värfvade afplantageegarnes agent i Hamburg. Svenskarne, hvilka alla voro ogifta, hade af agenten blifvit fördelade på åtskilliga tyska familjer och genom kontrakterna gjorts solidariskt ansvariga för dessa familjers skulder. Man torde lätt kunna föreställa sig, att harmonien ej varit en långvarig gäst inom dylika artificiella familjer, när de svenska arbetarne ej kunde göra sig reda för att de vore skyldiga att betala skulder, som åsamkats för de andras hustrurs och deras skuld. Plantage-egaren hade redan före min ankomst sett sig tvungen att afstå dessa arbetare till en tysk granne, hvilken har betalat deras skulder och ett vite af ungefär 140 francs. De svenska handtverkare, hvilka jag påträffat i åtskilliga städer i det inre landet, voro i allmänhet mera belåtna, och några af dem hade gjort betydliga besparingar. PP. TF. — --.Å-.8Lr.