Aftonbladet – 11 januari 1873, sida 3

Mrs Somerville, Mätt af år och ära, har mrs Mary So: merville lemnat det jordiska. Sedan många år tillbaka bosatt i Rom, var denna vVördnadsvärda qvinna personligen bekant blott för dem af hennes egen nation, som under sina utländska resor kommo till hennes italienska hem, och för dem, som voro lyckliga nog att få deltaga uti en korrespondens, hvilken af henne med aldrig aftagande styrka och liflighet underhölls ända till hennes död. Det var genom den ofta inträffande anknytningen af hennes namn med vetenskapens senare upptäckter och i synnerhet genom de innehållsrika arbeten, hvilka buro detsamma, som den britiska allmänheten lärde att känna denna sin utmärkta landsmaninna. Ehuru den ålder, som hennes familj och den allmänna meningen tilldelade henne, visat sig vara för högt tilltagen, så hade likväl hennes lifstråd blifvit uttänjd till en ovanlig längd, och detta utan att hennes syn fördunklats eller hennes själs kraft blifvit försvagad. Mary Fairfax föddes omkring 1790 uti Skottland, och hennes tidigare är tillbragtes i Musselbourgh,. en liten sjöstad nära Edinburgh, der hennes far, amiral Fairfax, var bosatt. Sedan sina tidigaste år deltog hon med lifligaste intresse uti alla naturvetenskapernas framsteg, och hennes ovanliga minne och observationsförmåga tilläto henne att omfatta ett större kunskapsmått än de fleste. Hvad som mest förvånar oss, då vi öfverskåda hennes bana, är att en enda lifslängd förmått att i så otrolig grad inverka på vetenskapens eröfring af naturens hemligheter och på utbredandet af de stora vetenskapliga sanningärna. I sina egna verk har mrs Somerville lemnat oss en icke obetydlig bjelp vid bestämmandet af skalan för vetenskapens framsteg under sista århundradet. Redan år 1826 ser man henne öfverlemna åt verlden första frukten af de naturstudier, hvilka hon förstått att förena med de vanliga till en liberal engelsk, eller rättare sagdt skottsk, uppfostran hörande ämnen. Dotter af en amiral, var det sitt äktenskap med kaptenen vid ryska flöttan, Greig — en officer med smak och böjelse för vetenskaplig forskning — som Mary Fairfax hade att tacka för sin matematiska bildning och den förtrolighet med naturens hemligheter, hvilken sedan såsom dr William Somervilles maka förskaffade henne ett så ryktbart namn inom århundradets vetenskapliga litteratur. Den afhandling öfver den magnetiska kraften hos de violetta strålarne inom solarspektrum, som, stödd på experimenter, utförda af professorerna Morichini i Rom och Berard i Montpellier, 1827 inlemnades till Royal Society och sedermera trycktes i Philosophical Transactions, visar en förmåga af fri forskning och en insigt i ljuslagarnes förhållande till magnetismen, som i mer än ett afseende står framför den tidens vetenskap. På uppmaning af lord Brougham utarbetade hon ett sammandrag af La Places Mecanique Celeste, som, då det blef för vidlyftigt att intagas uti Useful Knowledgeserierna, at henne är 1832 utgafs såsom ett särskildt verk, under titeln: The Mechonism of the Heavens. Detta hennes enda rent astronomiska arbete följdes af hennes mest kända verk: The Connexion of the Physical Sciences, hvilket, dediceradt till drottning Adelaide, bär årtalet 1834. Det afhandlar samma ämnen, som hennes föregående bok, men med tillägg af en mängd andra, såsom meteorologi, elektricitet, magnetism m, m, Hon beskrifver deruti läran om tyngdlagarne, behandlar primäroch gekundär-planeternes gemensamma verkningar, jordens form och oceanerna si deras tidförändringar. Derefter talar -.. om akustiken och dess förhållande till atmosferen, om ljuset och färgerna, om värmet och-kometerna. Hon redogör för allt med en klarhet och en noggrannhet, som äro underbara, och hennes enkelhet i skrifsättet är förenad med en elegans ech en kraft; hvilka stundom öfvergå till verklig vältalighet, fullt öfverensstämmande med det storartade i ämnet.