Ja, jag vill gerna tro att ni älskar mig, men jag är ej viss derpå. Margaret, kom ihög att jag har känter vida längre än pi har känt mig. Nejl Jo! Två månader innan vi någonsin ts lades vid, bade jag lefvat på att se och höra er. Ja, ni såg från er loge och ned på scenen på mig, och jag såg ja från scenen på er. Nej! Aldrig; ni såg alltid blott på amfiteatern, och mitt hjerta sved dervid. Den sjuttonde Maj kom pi första gången i den der logen. Jag bemärkte er då, och bemärkte er ännu mera sedan; jag såg att ni tyckte om mig, och efter någon tid skulle jag, ej kunna bafva spelat utan er. ter detta förtjusarde smicker, och stackars Vane trodde hvarje ord deraf. Hvad hennes begäran och hennes löfte angår, voro båda ett prof på hennes klokhet. Som sir Charles en gång anmärkte, om en gvinna för omtala sin historia på sitt eget sätt, så har hon vanbit mycket. Huru de få fakta, som få stå qvar, modelleras och vridas ut ur fula former i vackra fasoner, af dessa smidiga, skickliga fingrar! Denna berättelse är icke ämnad att inrymma hela denna intagande och märkvärliga qvinnas historia, utan blott en episod eri, men jag kan dock ej neka mig nöjet att anföra hennes sjelfförsvar vid ett tillfälle då hon blef angripen: En dag voro hon och Kitty Olive i fall strid i foyern, som var uppfylld af skådespelare af båda könen, mena der voro inga rämlingar, och den tidens damer sade hvad uutidens män endast tänka. Slutligen, då viss Woffington fann sig hårdt, och som