STOCKHOLM den 4 Januari. Skolkomitens betänkande. I. Etter att hafva anfört de hufvudsakligaste af de förändringar i sjelfva läroverksorganisationen, som komiten föreslagit, samt grunderna derför, öfvergå vi i dag till en framställning af de förnämligare ändringar I nu bestående stadgar dels för elementarläroverken, dels om mogenhetspröfning samt om profår. En ganska väsentlig förändring i förslaget till.läroverksstadga är nedsättningen af antalet undervisningstimmar från 32 till i allmänhet 30 i veckan. I sammanhang härmöd föreslås en latitud af 26 till 30 timmar i undervisningsskyldighet för adjunkter, äfvensom en minskning i antalet läsetimmar för de rektorer och lektorer, som tillika äro konsistorieledamöter, samt för de lärare, som hafva sig ålagdt att granska och rätta ett större antal skriföfningar. Lektor skulle vara skyldig att, om så ansåges behöfligt, undervisa i ämnen, hvari han ej aflagt prof. Rektors och lärares skyldighet att vid hvarje läsårs början uppgöra förslag till pensai de särskilda läroämnena anses böra borttagas, äfvensom rättigheten för eforus och vederbörande lärare att införa ämnesläsning efter Nya elementarskolans metod. Godkänd ordning för undervisning och öfningar skulle finnas tillgänglig i läroverkshuset och derjemte i hvarje lärorum till det omfång, som dervarande klass eller afdelningar vidkommer. Lärotiden delas af kommiterade i två terminer och skulle utgöra 38 veckor för hvarje år. Höstterminen skulle börja i Augusti och vårterminen sluta i Juni. Vid påskhelgen blefve två veckors ledighet. Som första veckan af höstterminen vore afsedd för de inträdessökandes pröfning, skulle vid vårterminens slut dag för allmänt upprop tillkätnagifvas, och först på denna dag behöfde läroverket redan tillhörande lärjungar vara tillstädes; de inträdessökande skulle inställa sig förut på den dag, då höstterminen började. Undervisningstimmarne blefve 30 i första — femte klasserna, 301 sjette klassens latinoch 32 på dess reallinie samt 28 för sjunde klassens latinare och 30 för dess rfealister; naturligtvis vore tiden för öfningsämnena och för böns förrättande häri icke inbegripen. Undervisningstimmarne borde helst fördelas till både:föroch eftermiddagar, dock, der sådant pröfvades nödigt, endast till förmiddagarne. Rektors och lärares skyldighet att kontrollera lärjungarnes i sjunde klassen studier under de så kallade månadslofven anses böra börttagas äfvensom rektors rättighet att-bevilja så kalladt veckolof åt lärjungar, som utom klassiska språk äfven läsa engelska. En mindre väsentlig förändring består i uteslutandet af föreskrifterna rörande förklaring af bibeln jemte bibelläsningen vid morgonbönen samt om predikoförhörs anställande. Vidare hafva komiterade föreslagit nedsättning dels af den för inträde i statens elementarläroverk föreskrifna åldern till fylda nio är, dels ock aft de hittills föreskrifna fordringarna å kunskapsmått för inträde i nedersta klassen, hvilken senare nedsättning skulle ske sålunda, att fordran på innanläsning inskränkte sig till ett obehindradt och flytande föredrag; att kunskapsmått i räkneläran skulle omfatta blott färdighet att använda fyrsiffriga tal, samt att foråringarna på kunskap i Norges och Danmarks geografi skulle utgå. Deremot anse sig komiterade böra hemställa attfrån 1820 års skolordning måtte med någon förändring den föreskrift intagas i läroverksstadgan, att inträdessökande, som uppnått en högre ålder, bör, för att i någon af elementarläroverkets fem nedre klasser emottagas, befinnas ega ett hans ålder någorlunda motsvarande kunskapsmått. Om sålunda någon, som vore öfver 15 år gammal, önskade inträda i en af de 5 nedre klasserna och ej egde mot sin ålder svarande kunskaper, finge rektor i samråd med vederbörande lärare honom antaga eller afvisa, i hvilket senare fall den inträdessökande kunde, om han så önskade, vända sig till eforus; som i sista hand afgjorde saken. I det prestbevis, som inträdessökande skall förete, borde uppgift om hans föräldrar finnas intaget; komme han från annat läroverk, skulle han uppvisa afgångsbetyg derifrån. Den, som sökte inträde i femte—sjunde klasserna. borde naturligtvis, äfven om han skalle tillhöra reallinien, ega fjerde klassens kunskaper i latinska språket. Vidintagning af inträdessökande skulle rektor tillse att det för hvarje klass föreskrifna högsta antalet lärjungar icke öfverskredes. a Lärjunge, som ville öfvergå från en linie till en annan, måste visa sig ega de insigter, som fordrades för flyttning inom samma linie till den klass eller afdelning, hvari han sökte inträde. Likartadt vore förhållandet med öfvergång från grekiskans läsning till de ämnen, som i dess ställe anvisades, Lärjunge, som vid vårterminens slut blifvit fill högre klass uppflyttad, skulle ej undergå någon pröfning vid BKöstterminens början. Den afgångsexamen, som enligt kungörelsen af den 27 November 1868 anställes med lärjungar, hvilka från de femklassiga läroverken i Stockholm och Göteborg vilja afgå till elementarläroverkets sjette klass, anses böra utgå, då icke något fullt gällande skäl för densamma förefinnes, I hvardera afdelningen inom sjette och sjunde klasserna skulle lärjunge ega rättig: het att stanna i två år, men ej derutöfver. Med afseende å afgäng frän läroverket hafva komiterade föreslagit att den lärjunge, som är tilltalad för förbrytelse mot tukt och ordning, eller som häftade för obetald EEE ENE NES AR