dra, och om bildhuggaren kunde hos hennt studera odödligt behag;-så kunde--målarer från hennes ansigte låna de skönheter son med rätta tillhöra passion och eftertanke och vältalaren kunde från dessa gudomligs läppar lära sig återupplifva den konst, son i det gamla Athen kufvade upproriska folk hopar och segerdruckna furstar! Detta var icke litet sagdt, men vida mers hade han ämnat säga, då han varseblef et menande småleende på allas ansigten; detta kom honom att hastigt vända sig om, föl att utröna orsaken. Och sel der, alldeles invid hans armbåge stod en dam, som hans hjerta igenkände, ehuru hon vände honom ryggen. Hon var klädd i en präktig, perlhvit sidenklädning, broderad med rosor:och gröna blad; hennes sköna hals och armar voro bara. Hon gick upp och ned i rum. met, med sin roll i handen, som hon läste öfver, hon vände sig om och hela hennes skönhets glans strålade emot honom, Ty hon var skön; det fint formade huf vudet satt som en fågel på den något starka, men snöhvita, herrliga nacken; pan nan var symetrisk, de svarta ögonen fulla af eld och ömhet, munnen förtjusande, med hundrade olika uttryck, och en beundransvärd förmåga att göra kärlek, förakt, vrede eller löje lika täckt, Men det märkligaste draget i hennes vackra ansigte voro de kolsvarta ögonbrynen, som, då:de voro i hvila, hade den skönaste bågform; men det var deras underbara rörlighet, som gjorde att andra ansigten sågo stela ut bredvid Margaret Woffingtons. Hon var öfver medelhöjd och så utsökt behagfullt växt, att det var omöjligt att bestämma karakteren af hennes gestalt. Tbland var hon ytterst ståtlig, ibland åter den personifierade elegansen, ännu en annan gäng retande skön, Hon