Aftonbladet – 2 januari 1873, sida 3

, kusten natten till den 16 December föroTlyckade ångaren J. W.: Wilson, kapten C. ÅA. Höglund, har inför vederbörande myndighet i Zierichzee afgifvit sin sjöförklalring, ur hvilken vi, efter G. H. T., meddela följande utdrag: Fortsatte styra SV. kurs tills den 15 December kl. 9 f, m., lodade i 40 metres mudder; kl. 11 och 12 e.-m. samma dag lodade jag i 27 och 29 metres sand; jag styrde SV. t. S. Under kela sagda dag fortsatte jag resan och lodade ordentligt för att utröna det vi voro på rätta kursen till Antwerpen; vinden var SV. med disig luft. Kl. 9 e. m. lodade jag i 35 metreg sand. Jag ändrade nu kursen till S. för att få sigte på Bellbojen; väderleken fortfarande disig med regn. KI. 10..e. m. lodade jag i 31 metres, kl. 10,30 e. m. 29 metres sand. kl. 10,40 e. m. fick je sigte på Schonuwin SO. 1,5. pr vr till följd af tjockan kunde jag icke beräkna afståndet. men enligt lodning antog jag mig vara i grannskapet af Bellbojen. Jag ändrade genast kurs från S. till VSV. för att få sigte på lotsbåtarne. hvilka vanligtvis hafva sin station mellan Bellbojen och Steenbanken med MW. Capelle i 8. till S. t. O KIL 11 e m. fick sigte Pp Bellbojen och passerade densamma helt nära babordssidan, fortsatte att styra VSV. under 19 kilometers väg, beräknande att hafva W. Capelle i S. till SSO. Luften fortfarande tjock och kunde ej se hvarken Schouwin eller W. Capelle. Vid midnatt lade fartyget bi vid helt sakta maskin, skeppet gick så långsamt. att emellanåt ville det Sy rodret; fartyget låg med fören riktad 080. t. Ostwart. Tnften fortfor att vara dimmig, och såväl jag som vakthafvande styrmannen och vakten höllo ständigt sträng utkik för att få pejling på Schouwineller W. Capelle. rarne eller att upptäcka-en lotsbåt. Jag ät äfvenledes en man qvarblifva i masttoppen för att hålla utkik, men ingen af oss kunde urskilja något. Mellan midnatt och kl. 1 f. m. deå 16: December, lades rodret litet till styrbord och fortsattes farten med samma helt sakta maskin som förr, låtande fartyget cirkulera komassen rund omkring på samma ställe för att mvänta en lotsbåt; äfven gjordes signaler med så kallade blue lights, men allt förgäfves. KL 1,30 f; m. stötte artyget sakta på grund, som jag antog vara på Steenbanken, lade rodret ögonblickligen till styrbordssidan, för att få fartyget att svänga sig nordvart, men kort efteråt stötte det åter. Jag gaf derpå maskinen mera kraft för att få fartyget, öfver grundet, enär stöten kändes öfver akterdelen om midskepps, men då iv fann att dettä ej lyckades, försökte jag att fartyget öfver babord, men detta ville ej heller Flyckas:emöllertid rann ebbenut och färtyget stannade på sånden. Jag pejlade genast pumparne och fann fartyget tätt; jag lodade ätvenledes på utsidan och fann 52 decimetres vatten för-ut, 39 till 45 decimetres vid midskepps och 45 decimetres Nerd derra Pe pen dimmig; inga fyrär synliga, Vi gjorde genast signaler med. raketer och blue lights. men me ej någon hjelp: Emellertid ökade sig vinden och sjön så svårt att den senare brötöfver skeppet, som förorsakade att det arbetade sig mer och mer ned i sanden. Vid dagens inbrott höll jag skeppsråd med befälet och manskapet. rörande hvad som var bäst att göra för att rädda fartyg och last. Vi beslöto att öfverflytta jernlasten från akter till förrummet och kasta zinkmalmen öfverbord i midskepps för att lätta fartyget intill dess högt vatten skulle inträffa... Under det vi voro eysselsatta med -att öfverflytta. jernlasteu ökade sig sjön allt mera och mera och skoppet krängde och arbetade mycket svårt samt intog så mycket vatten att maskippumparne blefvo otjenstbara. Akterrummet fylldes med vatten; vi afbröto nu med lossningen, som nu var utan allt gagn. Vid middagstiden kommo tre ångbåtar och lifbåten oss tillhjelp, men då de alla voro i lä om bränningarne. kunde de icke nå oss, och lemnade osa, åt vårt öde. N Maskinrummet och akterrummet voro elldeles sönderbråkade och mlla med vatten; de svåra sjöarne bröto ständigt öfver skeppet, och kl. 1 e. m. sågo vi oss nödsakade att rädda våra lif uti båtarne och lemna fartyget, hvilket nu var ej mera än ett vrak. Vi arbetade båtarne öfver bankarne och genom bränningarne; trenne af dem upptogos af hogserångbåten Sliedricht, som haestrade oss till Zierichzee, och den fjerde båten fördes till Brouwershaveii af ångaren Helfoetsluis. Då i enlighet med förestående förklaring fartyget och lasten gått förlorade genom omständigheter. hvilka icke kunnat förekommas af mig eller mitt manskap och för hvilka vi icke äro ansvariga, protesterar jag på det kraftigaste mot alla skador, förluster och kostnader, hvilka uppkommit genom förenämnda olyckshändelse, och frikallar mig från allt ansvar inför redare, aflaStare, Jastögare, assuradörer eller hvem det vara må. Fyrväsendet å Schelden tyckes varai ett otillfredsställande skick, så att man öppet lägger skulden derpa för den stora olycka, som nyligen träffat den präktiga svenska ingaren J. W. Wilson från Göteborg. Det ir n belgisk skeppsmäklare, hr: Telghays som gör detta i-en till Belgiens senat och representantkammare stäld skrifvelse, som Nlifvit offentliggjord, och hvari klagas öfrer, att vid Scheldes inlopp ingen sienal itmärker de så farliga grunden vid Banjaard och Steenbanken, oaktadt detta vore å mycket nödvändigare, som loedandet här j är tillräckligt och det flacka landet på tstånd är omöjligt att igenkänna. : Hade är fuvnits en passande fyr, — hvilket sjöaptenerne länge äskat — så hade troligen e olyckshändelser ej egt rum, hvarom-man iu så mycket talar, Och J, W. Wilson samt Tartha Radmann (förlorad på samma ställe) ade legat tryggt i Autwerpene hamn. Brefskrifvaren säger slutligen till belgika regeringen, att Hon ej bör utsätta sig ör förödmjukelsen att blifva. påmind om inå skyldigheter från de främmande makters ida, hvilka bidragit till utlösen af Scheldeullen och gentemot hvilka Belgien är föradt att hålla floden i fullt segelbart ck. . — K Patriotiska sällskapet. Vid samTYN TES TSE BERIDY. Vb SERIE CD-R EV