Aftonbladet – 2 januari 1873, sida 2

JO FANG 4 Bak STA ader s some inne äderneslands öden under samma år ha erjudit föga annat än ena glad och leende afla. Kanske är det också just derföre att en bakgrund, mot hvilken hon aftecknar ig, är så ljus, som den nämnda skäöggan räder 0ss skarparc till mötes vid en kterlick på det förflutna året, än som måhända ljest skulle ha varit förhållandet; ty vårt and har lyckligtvis numera kommit så långt konstitutionel utveckling, att man. har an edning: hoppas, att monarkens personlighet cke längre utsfvar ett alltför mycket betämmande inflytande på landets öden, och tt följaktligen ett regentombyte icke längre r egnadt att hos folket sprida oro. och -beymmer, äfven om det har att beklaga förusten af en Konung, hvars. personlighet illvunnit sig dess sympatier och hvilken åsom monark haft jen storx förtjensten tt icke ställa sig och sitt inflytande hämnande i vägen för natimens utvecklingsxbeto. Men då en sådan kwnnng gått bort ro den saknad och det,verni naturliga ch berättigade, hvilka fästa sig vid tancen på det goda man haft och på devavissa, vilket alltid är förbundet med det ÖOpröfrade, som man går till mötes, detta må nu omgilfvas af än så löftesrika förhoppningar. Vid Carl XV:s. bortgång ha nyss nämnåa sänslor väl tagit ut sin rätt, och kungssorgen — vi mena icke den i klädedrägerna, utan den i folkets sinnen — hörer således ovilkorligen med till taflan af 1872 ärs händelser i vårt land. Men i öfrigt har, såsom vi sade, denna tafla företett föga annat än ljuspartier. I synnerhet gäller detta om allt, som hänförer. sig tilb-det materiella: området. Väl blef icke 1872 8rs skörd så gifvande och så god som de båda nästföregående årens, men i allmänhet torde den dock icke ha illa lönat odlarens möda, ochdå dertill kommit, att landets modernäring, jordbruket, haft att under det förflutna året afyttra. Stora behållningar af de föregående årens öfverföd; ant bergshandteringen haft att glädja sig äv exempellöst hög betalning för sina tillverkningar; att äfven våra skogars alster stått högt i pris,!och-att vår, i.stark. tillväxt befintliga handelsmarin haft synnerligen 1önande sysselsättning, så har det inträffat, att den mäktiga häfstången för all företagsamhet, penningen, förefunnits i sällspord ymnighet och framkallat på det industriella lifvets-alla områden en verksamhet, som beredt förbättrade lefnadsvilkor åt hela den stora. massan af landets, i näringslifveta tjenst arbetande, befolkning; samt skapat fund ät många och rikedom: åt icke så få. RT Medaljen har väl också en frånsida: höga arbetslöner och. ökad förbrukning alstra höga, priser på en mängd lefnadsförnödenheter, hvilket har till följd att alla, som för sin utkomst äro hänvisade. till bestämda löner, pensioner: eller ränteinkomster, som må ha varit tillräckliga under vanliga förhållanden, funnit sig kännbart ställda på förknappning under de: undantagstörhållanden, som den för dem ingalunda goda tiden framkallat. Men ehuru deras ställning och; bekymmer icke böra förgätas, då man tecknar Jandets ekonomiska tillstånd under det: förflutna året, så förändra, de likvälicke det: totalomdöme, att, i allmänhet taget, national välmågan torde .ha under. det förflutna året nått en höjd, till hvilken hon förut aldrig hunvit. H Men har icke måhända den goda tiddl förledt oss till öfverdrifter i företagsamhet, till öfverdåd i spekulationer? Hafva vi må bända under de goda dagarbe Jagt frön till kommande våldsamma: kriser2 Tyvärr. sokvas icke alla anlednjogaf att befara. nigot sådant; men detvlir framtiden förbehållet att härom bära vitnesbörd samt att-genom beskaffenheten af de blifvande frukterna af det förflutna årets ekonomiska verksamhet ådagalägga i hvad män densamma varit sund eller icke. Visst,är. i. alla händelser, att den storartade utveckling. af vårt kommunitionaväsen, til hvilken inledande ätgärder blifvit under det förflåtda läret vidvagnå, icke kan undgå att medföra verkligt och våraktigt gagn för landet, alldeles oberöendg derafy. hvilka: reenltater en. och ånnan i sammanhangdermed. stående finansiel spekulation kan komma-att lemna, och hvilken medverkan: tills framkållandet af.seo, möjligem stundande kris, somrdet storartade jernvägs byggandet kan befinnas i sig innebära Bland tilldragelser, häntörliga till det politiska lifvet i värt land. träda i förgrunden, jemte tronskiftet, de nya valen till den. ena af riksförsamlingen: atdelningar. I hvad män de, i förening. .med-några supplementarval till den andra-afdelningen, skola gifva ät riksförsamlingensi sin helhet någon. annan karakter, än den som utmärkte den under äret tilländagånvgna lagstiftniugsperiodens riksdag, är ex iråga, som näppeligen nu torde. kunna besvaras. Bland det tl närmare ett hundratal uppgående antalet nyvalda medlemmar, hvilka konima att tag? plats i riksdagens Andra kammrre, äro, d flesto förut okända-på det politiska områgetNotoriskt är, att åtskilliga män, som alldeleg Icke, eller åtminstone icke obetingsit, slöto sig till den under föregående rikadagar herrskande majoriteten inom kammaren, bliftit ersätta af andra, på grond af hvilkas lefnadsställning man har, anledning sluta tilk att de skola förstärka samma majoritet; mun på andra håll hafva personombyten egt rum, byilka man har anledning förmoda skols blifva, med hänsynstillpartigrupperingarne, af motsatt inflytande. De närmaste veckorpå skolå gifva. visshet i afseende å riktigheten af förmodan dena så i ena som andra rikt ningen: Af 1872 års riksmöte bade man icke väntat sig synnerligen stora resultatet. Framför allt antogs det,.att. landets stora lifsangelägenhet, försvarsfrågan, skulle dex vid blifva lemnad alldeles ä side. , MAnEaD således säga att detta riksmöte töll vida mer än det hade lofvat; ty ieks blott uttogs, genom upphäfvandet af stdkandet om: lega. och friköp för de värnefligtige, ert vigtigt steg tillden allmännsVärnepligtens införande, och fördes dermet den. säsom wnt danskjuten. betraktade. sörsvarefrågan e icke obetydligt steg famås; utan ären några icke ovigtig Steg bletyo jemvaälk ut tägna på den EM och kriminella tägstift