Aftonbladet – 31 december 1873, sida 3

visa er i hofvet när I vill, vill, sb har viock! har vi ock! tillfälle att påminna oss er, ifall någon öppping skulle existera. Dahlberg tillbragte härefter en angenäm tid i hufvudstaden. Han yttrar härom: Det vore för vidlyftigt att beskrifva all den höflighet, kärlek och vänskap, som denna stadens ädla och berömliga b: orgerskap mig beviste, ty utom alla de dusörer jag i deras hus ätnjöt, hade jeg väl i kontant och redbart af dem öfver 1000 daler silfvermynt deras åminnelse skall hos mig och mina barn aldrig dö, utan lefva i vördnadsfulla bjertan så länge lifvet räcker. EmweNertid blef stadsmajorssysslan i Malmö ledig och Dablberg apmnälde sig till erbållande af densamma, Efter åtskilliga uppvaktningar lyckades han erhålla konungens löfte på densamma, men då ban sedermera uppvaktade presidenten Cronstedt, bad denne bonom icke göra sig för säker, enär det vore ovisst om landshöfdingen i Malmö uppförde honom på förslaget om han icke dertill erhöll kunglig befallning. Dahlberg säg sig skledes föranlåten att inställa sig hos itskilliga excellenzer och andra inflytelserika personer för att hos dem enhålla, att le påminte konungen om det gifna löftet. Detta lyckades och Dahlberg såg sig ändtigen i besittning af en befatining, som tryggade honom och hans familj för nöd. Nu återstod dock att realizera inventarier vid bostället gamt den del af bohaget, som icke var skäl att medföra, och att sedan ned hustru och 9 bärn företaga en resa från Skellefteå, i grannskapet hvaraf bostället var beläget, till Malmö, Då kriget ännu pågick emot Rysslard och befolkningen i Sveriges nordligaste landskap bade i färskt ninne ryssarnes framfart under förra kriget, rar det knappast möjligt att erhålla köpare,