ra i Pransiskas, och fröknarna Elies och Nin i Flista ro , a — Ny Iilustrerad Tidning anmäler sig kola utkomma nästa är under samma leding och efter samma plan som hittills, hvilet för alla vänner af ett verkligt redbart rtistiskt-litterärt företag bör vara en välcommen underrättelse. Det är nemligen nåsot utmärkande för denna periodiska publitidn, ätt den ivke getiom storartade löften ch förespeglingar äf ätt öller önpat clag ökt tillförsäkra sig allmänhetens berbBrn. ret, men deremot genom ett uppmärksamt akttagande af sin bufvuduppgift, att utgöra n illustrerad dagskrönika på så väl konstens och industriens, som det politiska lifvots och äfvenledes naturens. områden, varit hittills i värt land ensamt stående. Relaktionen kan sålunda, då dess verksamhet fortgår i samma syftning, med rätta säga Big se i hvarje årgängs innehållsförteckning in bästa anmälan för nytillstundande års. Granskar ihån det nyss ätsända registret fver hvad bladet haft att bjuda ände? dat tilländalupna året 1872, så visar sig att bilder af händelser för dagen rikt omvexlat med kopior af framstående artisters taflor, originalteckningar äf svenskar, norrmän och ätländingar, a lolianda vjer Och fesoskiffer samt porträtter af inoch utländska rykt barheter, hvilka af en eller annan avledning just för tillfället tagit allmänna nppmärk samheten i anspråk. Textafdelningen har, som tillförene. ha t förete.opartiskt hållna lefnadstockui . historiska, kulturoch 1i turbistoriska, arkvviogiska och konstappseser af gedigen beskaffenpå det lättlästare området, novelberättelser; kåserier, reseskilsöifespondenser och poeinc r allt här i verlden relativt, och ge inga nya skörliterära snillen, ingen py Blanche eller Sturzeu-Becker för öfvigt visar sig inom Sveriges borisont, kan man icke gerna ba rättighet att begära en dylik, fågel, Fenix inom I I T:s spalters äv illästrationerna intaga det erkändt frått. sta rummet inom nordiska pressen och mycket väl uthärda jemföre:sa med de bästa ilindskao, är redan någonting garn haande, och tidningens bufvadsak. Vi ut derför den öfve:tygelsen, att det för odlingen Falska Betsrdelshtölle för hvars arunt ande och utveck inga omkostuader vch mödor blifvit srarade, skall virna ef allt videträcktare uppmuntran.