Aftonbladet – 31 december 1873, sida 2

3 med afgjordt miss man visste, att Bismarck under det senaste NN rd roende, i synnerhet sowm jord na året jemförelsevis sällan har fungeråt så-jinb. ja president för den preussi: ska ministeren. 226 I en korrespondens af den 23 denues frän 9L: Berlin till Auwgsburger Allgemeine Zeitung utg jheter det: Det ligger närmast till handsllop; att antaga, att Bismarck förmätts att nedlägga sin post genom de förherrskande me: ningaskiljaktigheterna inom ministåren. Man kan lätt förstå, att det; ständiga motständ ban rönte i fråga om herrehisets reorganisation, måste göra ett dylikt kollegialsystem odrägligt för en så retlig, nervös och vid uteslutande besittning af makten van natar som hans. Det må derföre också vara oas tillåtet att betvifla, att den nu vidtagna anordningen skall kunna förebygga allvarsamma slitningar mellan furst Bismarck och den preussiska ministåren, Under det farsten genom sitt faktiska utträdande ur ministeren otvifvelaktigt har vunnit i frihet, har kabinettet, som redan förut var oense, blifvit beröfvadt sin chef och i derigenom förlorat sin sammanhållning och sitt moraliska anseende, som försäkrade det jon så lysande resultat på den iure lagstilt,Iningens område. Den summa af 18.000 Itbaler om året, som farst Bismarck hittills i sin egenskap a! ministerpresident uppbuI rit, skall nu öfverflyttas på rikets konto, l emedan preussiska landtdagen knappast skall bevilja denna utgift för en preussisk utrikesminister, som i grunden icke har nägonting att göra med den utländska politiken. Det af franska nationalförsamlingen tillsatta trettiomanna-utskottets första sibkomite skulle, euligt ett telegram till Tines, som i lördags begifva sig till Elys6epalatset för ; att hafva ett samtal med republikens president. Man trodde inom den politiska vert den, att detta samtal skulle få on Verklig betydelse, emedan presidenten antagligen 5 I skulle komma att vid detta tillfälle uttala f sina åsigter rörande de frågor, som blitvit . Junderställda subkomitens pröfning. Den len 26 dennes företräde hos franska repu-l? il aparska beskickningen hade lent i Elysöepalatsetr. Pa he uppställd på palatsets borgblikens presic iersvakt var l gård och mottog sändebaden med militämi risk honvör. Audiensen räckte i tjugua mi I lett tal, i hvilket förklarades, att henneslsi anter. Sändebuden voro klädde i europeisk drägt. Ohefen för beskickningen uppläste medlemmar erhöllit befallning att besöka alla eurepeiska nationer och aukuyta förbin delser mellaa dem och Japan. Särskildt hn I framhölls össkvärdheten af vänskapliga för. bindelser med Frankrike, och slutligen ut om hr L å talades önskningar för detta lauds lycka och välstånd. Thiers svarade, att ban skulle anse det såsom sin pligt att på allt sätt unI derlätta de japanska sändebudens wission, och han uttalade den önskan, att förhållandena melian Frankrike och Japan måtte blifva så nära och så vänskapliga som möjr Iligt. a I a, Enligt för nägra dagar sedan erhålina telegram, ha Tysklands, Österrikas och Rysea lands regeringar utötvat eu betydlig påtryckning på Grekland i Lauriumfräågan. Dessa makters representanter i Athena skoia Snemligen ha yrkat, att frågan skall 1ösas i ena .Ilighet med Italiens och Frankrikes ford:in. Igar. De senaste telegrammen förneka dock, ö-latt i fråga varande makter vidtagit nägral! vilåtgärder i detta hänseende. Emellertid a t-) Man skall nen Nb skola underhandlingar redan i tysthet vara i gårg om att lösa Lauriumfrågan på ett: för alla parterna tillfredsställande sätt. sen ha vändt sig till de rikaste grekiska firmor i London och audra städer och uppfordrat dem att bilda ett s I konsortium, som skall från det fransktialiflenska bolaget köpa Lauriumgrnofvorna på fördelaktiga vilkor. Om denna plau lyckas, som man har allt skäl att antaga, skall den ) på en gäng blifva en praktisk lösning af nn I svårigheterna och ett medel, som gör den helleniska patriotismen all heder. Såsom man d torde erioara sig, upplöstes kantmaren genom ett kungligt dekret af den 10 dennes. Va len äro utskrifna till den 8 Febr., och den nya kammaren skall sammanträda åen 26 i ill I samma månad, Upplösniugsdekretet gjorde dSänd licke något syunerligt intryck på befolkningen, emedan hvarje ministerombyte i Athen plägar åtföljve af an Paplögning, af kam. maren. Allt sedan 1881 ha ala grekiAr iska kamrar haft samma öde. Iugen af ia e dem har kunnat bibehålla sig öfver två år, ehuru de enligt konstitutionen väl jas för fyra år. Hura mycket man än hade att anmärka mot denna kammares uraprung, i det en del af valen till densamma ogt rum på ett temligen oregelbundet sätt, finnas dock mänga som anse, att upplösnin3) gen denna gäng var opåkallad. De betona n)nemligen, att då konseljpresidenten åtagit sig att regera med kammaren, borde han icke hafva skilt sig från densamma, innan den haft tillfälle att visa sin fiendtlighet mot regeringens politik. ; Ett telegram till Times från dess korref-lsp ondent i Berlin meddelar några intressanta NN I upplysningar angående förhållandena i Mellanasien och isynverhet konflikten mellan Ryssland och Khiva. Enligt i Petersburg gängse rykten, har engelska sändebudet derär I städes, lord Loftus, tillställt furst Gortschavg N KK koff en not, i hvilken tillkännagifvez engelall inblandning i fråga om Rysslands framsteg längs Amu och Sir-Darja, så länge det icke hotar Afghanistan eller furstendömena vid öfre Amu och några andra mellan Khiva och Afghanistan belägna furstenll dömen, på hvilka det sistnämnda landets da beherrskare gör anspråk. id Khivenserne ha infallit på det ryska området. Niotusen man belägra de ryska fäid stena Gamla och Nya Emba. Tvåtusen man p) oroa landet vid Embaflodens nedra lopp, unNUU der det andra detachementer marschera mot posteringen i Krasuovodsk vid kaspiska vär gen och mot fästet Irghis vid Orenburg)ia Turkestanvägen. Ryssarne ha skyndsamt ns ns sändt förstärkningar till fästet Emba från Orenburg och Irghis. ska regeringens beslut att aftålla sig från sty! ans sta ska kar for på der mö tro och nar hag upj led koi i ski för ko: 8t3 för an lar bli —— 1