Aftonbladet – 28 december 1872, sida 3

vid ansoökningstidens utgäng Ull de nya be fattningarne, 400 ansökningar ingifvits til inalles 22 anslagna tjenster. — Väderleken norrut. Enligt bref. a den 23 dennes från Söderhamn, var segelle den ut till Rönnskär redan den 19 stark tillfrusen med 2 å 5 tums tjock is. Sedar dess har det i Söderhamn varit 16, 20 å 24 grader kallt. Bref af den 24 dennes från Gefle medde lar, att Eggegrunds fyr släcktes natten mel: lan den 22 och 23. Kölden var då 22 gra der. Sedan dess har dock väderleken lika som här, blifvit mildare med 4 grader blidt på julaftonen. — Väderlekstelegrammet inlemnadt 1 Paris den 27 December, lyder: Frisk vind vid Frankrikes kuster. Stormbyar uppträda i Irland. — Medalj. Konungen i Holland har tilldelat kaptenen Hj. Rothstein, förande skonertskeppet Luleå, en silfvermedalj jemte särskild skrifvelse. som lofordar kapten R. för det att han den 28 September i närheten af Drammen räddat besätt ningen å förolyckade koffskeppet Argus. — Stockholms sparbanker under November månad 1372. Stockholms stads: Insatt å hufvudkontoret 195,443: 69. Dito å afdelningskonto19,977: 03 215.420: 72 Öfverskjutande insättningar . 20 Stockholms län. Insatt... ... 116,654: 07 Uttaget så 2 Öfverskjutande insättninga 60.804: 45 Inalles mera insatt än uttaget 157.801: 6 TInsättningarne i ränteoch kapitalförsäkring anstalten utgjorde under samma tid... 55,479: — — Tidning för Trädgårdsodlare har redan utfitvit Januari-numret för 1873. som innehåller: Torkning af grönsaker; Fruktvins beredning af torkad frukt; Amerikansk rosenpotates; Om tvåoch fleråriga blomsterväxter för kalljord (forts.); Minmeslista för trädgårdsodlare; Några kronologiska uppgifter rörande trädgårdsodlingen; En växt som borde vara lämplig för vårt klimat; Orchiders pris; Meael mot insekter; Tryffeln; Sätt att skydde växter mot nattfrost. LITTERATUR-TIDNING. Xnnehåll: Rosenius. Inledningsvetenskapen till den heliga skrift. — Bokhandelsnyheter. — Litteratur och konstnotiser. Inledningsvetenskapen till den Heliga Skrift efter de bästa försdömen och till lättnad vid förberedelse för i synnerhet dimissions-, prestoch pastoral-exameri, samt för öfrigt till praktisk handledning framsdärd af M. 6. Rosenius, akademieadjunkt i Tusd. (Lund 1872.) Oivänståsnu.v arbete gifver genom sin utförliga titel sjelf tillkänna sitt syfte, att i första hand tjena studerande vid universitetet till bandledning i biblisk inledningsvetenskap eller isagogik på sådant sätt, att ett praktiskt syftemål dervid tillika uppnås. Detta praktiska har förf. uttryckligen angifvit genom den af honom uppstälda begveppsbestämning, enligt hvilken isagogiken är den propädeutiska behandlingen af de mera allmänna kunskapsämnen, förutan hvilkas inhemtande bibeln icke kan till ursprung och värde rätt uppskattas och följaktligen icke heller på ett fullt ändamålsenligt sätt studeras. Genom inläggandet af ett äpologetiskt moment, nemligen det af skriftens värde, hvilket här naturligtvis måste tänkas beroende af dess fides divina, har förf. gått utöfver den mera vanliga begreppsbestämningen, vid hvilken man åtnöjer sig med att kupna med tillräckliga historiska grunder bevisa!skriftens fid.s humana. Men denna utvidgnivg af den isagogiska vetenskapens begrepp är så långt ifrån att vara en öfverloppsgerning, att fastmer denna vetenskap sjelf förlorar sin högre betydelse, om den ickefåsyftar just hvad förf. sid. 6 uttalar med de orden: Att bana väg för inseendet af bibelns öfvermenskliga auktoritet är isagogikens yttersta mål,, Det har på senare tiden kommit i bruk, att utbyta benämningem isagogik mot den af sde heliga skrifternas. historia. Efter föredömet at Reuss har äfven Guericke antagit detta betecknivgseätt. Men äfven den förstnämnde, så frisinnad han i öfrigt är, drager dock icke i betänkande att uppträda i bestämd opposition, icke blott mot Tilbingerskolans fantastiska hyperkritik, som bemödar sig att på fri hand skapa en historia, som aldrig funnits till i verkligheten, utan äfven mot den historiserande rationalismus, som uppoffrar den teologiska betraktelsen af de bibliska skrifterna för den blott och bart historiska och dertill trivialt historiska af mer och mindre intressanta fornurkunder, bvarvid det gamla testamentet, i stället att förhålla sig till det nya, som profetian till uppfyllelsen, kommer att figurera blott som en nyttig hjelpreda till att förstå det nya; — men förståndet blir också derefter. Vid den sant historiska betraktelsen deremot är den teologiska alltid underförstådd,äfven då den ske synbarligen framträder under en särskilt rubrik såsom i föreliggande läro bok, der ach högre historien äfven i sin ordning kommer till orda, gifvande sig tillkänna genom er egendomlig snart sagåt poetisk lyftning i s:ileo, som gör ett behagligt intryck och medför en angenäm vederqvickelse, väl behöflig efter den långa vandringen på den historiska kritikens törnbeströdda stig, der beständigt stötestenar ligga i vägen, emedan man der har att skaffa med de mänga tvistiga och invecklade frågor, som allt från Eusebii dagar och i synnerhet efter den stationära medeltidens slut har i nyare och allramest i nyaste tid framkallat de lifligaste debatter, hvilka ännu icke kunna sägas ha ledt till en i alla delar tillfredsställande afslutning, om en sådan ens någonsin kan vara att förvänta. Den vetenskapliga riktning, i hvilken denna lärobok vill utföra sittvärf, visarsig vara en moderat konservativ, såsom den i