Aftonbladet – 28 december 1872, sida 3

Telografunderrättelsen. (Genom svenska teleg ambyrån.) Rom den 27 Dec. Agenzia Stefani försäkrar, att de. diplomatiska förbindelserna mellan påfliga stolen och Schweiz blifvit afbrutna. Det påfliga sändebudet i Bern jemta gesandtskapspersonalen väntas till Rom. London den 27 Dec. TelegraphenCorrespondenrz Bureau meddelar från Athen, att Tysklands och Österrikes representanter meddelat grekiska regeringen, att Laurion-frågan måste få en lösning i enlighet med Italiens och Frankrikes berättigade fordringar. Om Grekland vägrar detta, se sig nämnda stater icke i stånd att lomna Grekland gent emot Italien och Frankrike något som helst understöd. Berlin den 27 Dec. Den officiösa Provinzial-Correspondenz för i dag innehållter en artikel om Bismarcks af: skedstagande från sin post som preussisk miwisterpresident. Det säges i vämnda artikel, att denna åtgärd endast hade för afsigt att underlätta sådana anordningar, som kunde göra det möjlet för Bismarck att, utan att öfverväldigas afsina göromål, fortfarande vara själen i den tyska och i den dermed HN sammanhängande preussiska politiker, De öfriga preussiska ministrerne betrakta som sin högsta och ärvofu!laste uppgift, att på alla sätt för den stora statsmannen, hvilken under de senaste tio åren tryckt sin mäktiga andas prägel på den preussiska och tyska politiken, underlätta genomförandet af hans uppgift till vu gemensamma fosterlandets inresse. Petersburg den 27 Dee. kl. Ilv2 f. m. Storforstens feber har betydligt minskats och sinkdomssymptomerna äro mycket svagare. Krafterna äro tillfredsställande, fastän natten har varit sömnlös. Berlin den 28 Dec. Spenereche Zeitung innehåller en artikel med rubrik: En ny Benedetti, i hvilken tidningen citerar den latinska originaltexten till den period i den påfiiga aliokutionen som berör Tyskland, emedan en öfversättning på tyska språket skulle föranleda statemakten till att nppträda. Spenersche Zeitungs artikel innehåller ett skarpt betonande af de svåra förolämpningar, som påfven slungat mot det tyska riket och mot kejsaren, ty dessa ha gått mycket längre än Benedeltis oförskämdhet. men den tyska nationalkänsian vil ika litet förneka sig gentemot Rom, som gentemot Frankrike; hvad man lenna gång vågat sig; att säga kej aren är en större skamlöshet än at.entatet i Ems,