Aftonbladet – 27 december 1872, sida 2

Jen första subkomit6a, sem skall underöka Dufaures iö . förklarade i of lera ämnda möte subkomit6n skall uu-; vit ersöka frågan om kreerandet af en tförstajkon ammare; 2:0) Att vid Th utestängsnde ) den rån tribunen skola kompensationer bevil-jnis honom; 3:0) Att dessa kompensationer!sic sola gå ut på, art han erhåller rättighet me ill suspensivt veto samt makt att ya att ja ar rr vär 4 hd fel sont röra hans Prerogativ skola un-der J ton af tt bet ubkomitön ak sb d I den andra subko ill attargifva is astinmiio örat redoma fr nde om Marcel Barih: ag (för Il innebåll gjort) de en medie nast skul till beh om kree andra karma nögon diskussion beslöt subkomitn att antaga grun sn om tvenne kamrar; var af den äsigten att hon icke borå sig der frågs, förrän ringen framställt en n sådan blifvit framlagd, sk tt Thiers fr 5 slut skulle ko Rykteus, om stämning, 5 lagt i dagen mot Thie M bland annet nyligen låtit afekeda mairen i Nantes derför denne embetaman icke nog krafti mot massan vid de hekanta demonstrationerna mot do vallfärdande till Lourdes. Derjemte har han för afsigti, utt kraftigt i tet i Lyon, hvilket för 4 3 utesi tande innehafves af radikaler, samt att indela styden i Hera municipalområden. Medli anlodning häraf hafva prefekten och mairen iLvon blifvit kallade till Versailles för att konferera med inrikesministern, Prefekt skall vara för ceentralmunicipalitstets uy lösande, nen mairen afgjordt mot denna lt gärd. De konservativa och monarkiska tidvingarna anse mairens i Nantes afskedsude för ett tydligt tecken att Goutard kommer att fullfölja en konservativ politik. Den radikala pressen protesterar energiskt mot mairens i Nantes afskedande och anser det stå i strid med de förklaringar, som Thiers vid tiden för uppträdena i Nantes atgat in för den permanenta komiten. . Thiers förklarade nemligen vid tillfälle, att oroligheterna varit obetydliga och till.en del framkallats af pilgriwsrne sjelfva. Han försvarade på samma gång myndigheternas uppträdande. Det ser sålunda ut som om mziren i Nantes blifvit uppoffrad för att bilda linseglet på den entents mellan rn och Thiers, hvarom de monarkiska tidningarna i dessa dagar hafva så mycket att berätta. OT mn ! ( j Om de senaste nyheterna från Versailles I telegraferar Times specielle korrespondentj följande: Det ser ut som om det konserva-. tiva partiet kommer att hädanefter utgöra l. I regeringspartiet, under ået venstern, allt) liemt principiels understödjande regeringen, kommer att intaga en oppositionel ställoing gent emot ministrarne. — Deputerade af alla färger ämna under ferierva meddela sig med sina valmän om de senaste tilldragelserna. Det faller af sig sju! att de deputerade hädanefter framför allt komma att syssel sig med att bfteda terrängen för nya val, och den konservativa majoriteten kommer hädahe!ter att mindre afgjordt motsätta sig en eveniuel upplösning, om den genom gin öfverenskommelae med 1egorinsr kan vinna visshet att den bliv be svs kontrollera valen. — Pörser -vend ntt att vägra skyndsam utIRSERS beslut deputerader D ,wehacdlitg, Aten al Ål destände X90 framstäld motion om ska: a neviljande åt offren för statsknpvu 8 den 2 December gillas allmänt, emejm fåaR Man anser att tillräckligt med ivrite rande frågor derförutan stå på dagordningen. — Trettiomanna-utskottets första Bubb I komit6 har uppskjutit all diskussion tills Thiers bestämt tid och plats för ett möte a med sig, på det man må erhålla en fast grund för öfverläggningarna. Fönd rr os rp Thiers begaf sig den 21 dennes till benådningskomiten och uppehöll sig der halfannan timme. Presidenten yrkade energiskt, att ransakningshandlingarne rörande alla I I fångar, som blifvit dömda till döden, skulle undersökas före detta års slut. Innan Thiers skildes från komiten förklarade han, att den fullgjort sin svåra uppgift med ett nit och en samvetsgrannhet, hvilka hvar och en, som icke vore förblindad af fördomar, måste ; med vördnad erkänna, : Nyt se En af Frankrikes förnämste vetenskapsmän, Charles Robin, medlem af franska Institutet och professor vid Ecole de Medecine, har nyligen af fredsdomaren i sjette arronIdissementet i Paris blifvit utesluten från I liurylistan, på hvilken han var upptagen. y I De festa Paristidningar sysselsätta sig med g denna sak. Orsaken till detta uteslutande är hans filosofiska åsigter, och förevändrini Igen är att han icke bekänner sig tillhöra någon af de tre eller fyra af staten erkända Cm kulterna. Finnes det någon lag, som rätt färdigar detta uteslutande? Vi känna icke a någon sådan, men fredsdomaren i sjette arAI rondissementet har jemte tre af hans bisitdltare företagit sig at på egeu hand lösa An BRN QR Inget haw 2-4 mr kFammit