Aftonbladet – 24 december 1872, sida 3

å Nachmans tillvitelser förklarats i jefter Rppro Ipå dagen, ä extenso meddela den dom, genom hvilken ur alldeles ogrundade och tillkomna af argt uppsåt och hen sjelf för desanima dömts till ansvar: Utirag af protokollet hållet hos Stockholms rådhusrätt den 12 Dec. 1873. S. D. Uti det från den 14 sistlidne November uppskjutna målet emellan litteratören Edvard Nachman, å ena, samt generalkonsuln Johan Wilhelm Smitt med flera, å andra sidan, bief, af målet sedan klockan slagit tolf ervid ingen af parterna tillstädeskom, afkunnadt följande förut veslutna Utslag. Af de i målet förda protekoll och till rätten .Jingifna handlingar inhemtas hufvudsakligen: laget skulder, i hvilka att — beträffande första stömningspunkten, deri litteratören Edvard Nachman lagt vederparteraa generalkonsaln Johan Wilbelm Smitt, medicinal rådet Olof Fredrik Hallin, bokbindaren Fredrik Wilhelm Hertzer, grosshandlaren David Isak Hirsch samt ingeniörerna Richard Telander och William Lindberg till last. att de såsom ledamö ter i Hvitbetssocker aktie-bolagets styrelse oc såsom delegere i bolaget, uten att godtgöra bode enskildt häftade till detsamma. ur bolagets räkenskaper affört dylika skulder tillett belopp af aderton tusen riksdaler — vid bolagsstämma med aktieegarne i Hvitbetssocker-akticbolaget den 8 Juni 1870 beslut fattats derom, att för aktiebolagets uppbringande från tvåhundra åttativ tusen riksdaler till fyra hundra tusen riksdaler inbjudning till teckning af ett hundra tjugo aktier, hvar och en å ett tusen riksdaler. skulle utfärdas; att, sedan, med anledning af berörda beslnt, nittiosex aktier omsider biuvit tecknade, under vilkor. att teckningen icke vore förbindände med mindre än att ala ettbundratjugo aktierne blefve tecknade, de flesta vi! hållen bolagsstämma den 2 September 1870 när varande aktieegare eiler aderton personer, deri bland generalkonsuln JW. Smitt och bans förenämnda medparter, förklarat sig villiga att för de återstående tjngofyra aktierna ansvara pro rata parte efter innehafvande aktier från första teckningens och å den vid tillfälfet framlagda teck Mingslistav antecknat sig. såsom ansvariga för nyssberörda antal aktier, deraf dock sex sedermera afyttrats, så att slutligen aderton aktier återstått. för hvilka den af de flesta vid sistberörda bolagsstämma närvarande aktieegare åtagna ansvarigteten tills vidare fortfarit; att, då emeilertid de för granskning af Hritbetsocker-aktiebolagets tivenskaper och förvaltning under tiden från och-med den 1 Juli 1870 till och med den 30 Juni 1871 utsedda revisorer i sin deröfver afgifna berättelse den 30 Augusti sistnämnda år anmärkt, att. ehuru vid bolagsstämman den 2 September 1870 blifvit af en del aktieegare garanteradt, att aktiekapitalet skulle upp bringas till fyrahundra tusen riksdaler, aktiekapitalet enligt böckerna uppginge endast till trehundra åttatlotvå tusen daler, hvilket förhållande borde rättas, bola ets dåvarande styrelse. bestående af numera aflidne friherre Knut Bonde, generalkonsuln J. W. Smitt. bokbindaren F. W. Hertzer, grosshandlaren D. I. Hirsch och iageniören R. Felander, i sin den 6 September 1871 afgifna förklaring, beträffande ravi oreruas nyssberördsa anmärkning. yttrat, att om et ock varit önskligt. att de återstående aderton aktierna blifvit inbetalda och aktiekapitalet sålunda uppbringadt; till fyrahundra tusen riisdaler, verksiällandet häraf mött ganska stor svårighet, bestående i omöjligheten att jermnt fördela aktierna mellan de nästan samtliga delegarne i bolaget, hvilka bort aktierna öfvertaga samt att, då någon egentiig nödvändighet att sätta det fattade beslutet i verkstillighet icke förefunnits, hel helst fördelen och olägenheterna af baslutets verkställighet voro ömsesidiga för nä stån samtliza delegarne, styrelsen trott sig kunna låta bero vid aktiekapitalet trehundra åttatiotvå tnosen riksdaler, hvilket styrelsen äfven under då varande förhållanden förordade måtte af bo laget beslutas; och att slutligen vid bolzgsstämmän med aktiocgarne i Hvitbetssockeraktieb get den 19 September 1871, då tjugufyra aktieegare varit närvarande, bolaget afgjort frå om inbetalniugen af de återstående aderton ak tierna i enlighet med styrelsens nyssnämnda förslag och aktligen låtit förblifra vid det influtna aktiekapitalet trehundra åttatiotvå tusen riksdaler; att, — vidkommande andra stämningspunkten. som Nachman under rättegången förklarat vara riktad endast mot D. I. Hirsch, F, W. Hertzer och R. Telander och enligt hvilken Nachimen tiilvitat dem, i egenskap af styrblseledamöter i Hvitbetssockeraktiebolaget, att, oaktadt det redan i foli månad 1871 varit dem bekant, att mera än tio procent af aktiekapitalet gått förloradt, hafya ktlåtit, att derom underräö bolagsmännen förr än mot slutet af nästpåfö September och dymedelst uppsåtligen hafva fört beredt bolagets ruin:, — I målet hörda vitnen litteratören H. S. Krook och bruksdisponenten OC. T. Tallström, jutygat, att, till följd af revisorernas granskning af bolagets räkenskaper och förvaltning under tiden från: och med den 1 Juli 1870 till och med den 30 Juni 1871 och dröjsmålet med afgifyande af revisionsberättelsen, hvilket dröjsmål, såsom at gamma berättelse inhemtas, af revisorerna uppgifvits hafva berott på nas vidlyftighet och den knappt tillräkenskaper mätta td, revisorerna a att egna åt deras ranskning, äfvensom till följd af andfa förhållanden, hinder mött för bolagsstämmas Hållande förr än i medlet af September sistnämnda år, vid hvilken tid ock bolagsstämma blifvit hållen enligt bvadfide till rätten ingifna handlingar utvisa; BT PS att, — beträffande tredje stämningspunkten deri Nachman tillvitat generalkonsuln Smitt och hans medparter att medelst framläggande och åheropande af handlingar, som icke varit öfverensstämmande med ÅG i styrelsona vård befiotliga, eler ock af sådana handlingar, i hvilka allt varit afsigtligt utlemnadt. som kunnat gifva holagsmännen en klar öfversigt af bolagets verkliga ställning, hafva fört bälagsmängen bakom ljuset och tillnarrat sig ett förtroende. som de sedermera kommit i tillfälle att missbruka, — Nachman under rättegången förklarat, att då han ieke a tillgång hvarken till de handlingar, som blifvit för delegarne i bolaget fyamjagda eller till dem, hvilka rätteligen bort fram äggas, han icke knnde ådagalägga riktigheten af sitt nåstående i förevarande tredje punkt; samt slotligen, — hvad angår fjerde stämningspunkten; deri Nachman påstått, att gencralkonstln Smitt och hans inedparter, sedan de erhållit bolagets förtroende, att på fördelaktigaste sätt iordningställa bolagets åffärer, misebru:)-. kat detta förtroende derhän, att de utan ersättning bemäktigat ae bolagets tillhörigheter, — vid förut omförmälda olag stämma med aktieegarne i hvitbotssockeraktiebolaget don 19 Sept. 1871, då. såsoin redan är omförmäldt, tjugutyra aktieegare sjelive eller genom ombud varit tillstädes. bolaget. i enlighet med styrelsens förslag och dervid af ingoniören Jacques Lamm gjordt tillägg, beslutit, såsom ordaldgen 1 det vid bolagsstämman förda protokoll lyda, att bolaget befullmäktigar styrelsen att till annat bolag, som må bildas, öfverlåta hvitbetssockeraktiebo lagets alla tillgångar af hvad namn det vara må. mot det vilkor, ett det tlilträdande balagef öfvertager och ansvarar för alla hyitbetssöcker. ktiebolagets förbindelser och skulder; börande et nya ) olaget utfärda och taga aktier af en första serie, hvarefter hyltbetssogkeraktisbolagets delegare såsom oersättnlug för sitt aäktickapita: erhålla aktier af en serie J4 2, för hvilken s3enare serie utdelning sker först sedan första serien erhållit viss procent, som må öfverenskom mas; att, om bn sådan omorgapts.tion icke skuile låta sig skyndsamt bringas till stånd, styrelsen befullmäktigas att öfverlåta all bolagets eg vn nå minctkl frlngt! trav TA nått 8 san