Aftonbladet – 23 december 1872, sida 3

Från LÅ. J. Hiertas förlagsexpediiien har utkommit: Ur granskapets Erönika. Teckningar at SURELLA: Dagbladet yttrar om detta arbete: i Dessa teckningar röra sig på själifvets områd: de inro striderna, bjertats sorger och fröjder. Me dringar bygga, och menniskokärlek är en lifgifvande ett högt värde, intagande, ja fängslande. Der är en bok, som hör räddas undan Af den boken måste man finna sig anges sinne för fina, väl tecknade interiörer, för ett ledigt och v Huru gripande är icke t. ex. sEn gammal bistoria,! Det är det sätet måste bon röra hvarje godt hjerts. forella är en ganska frisk lifsksigt Det är Sann känsla, som talar ur henocs framställviugar. Hvar och ett af styckeaa i granskapets kiönika har sitt värde, och vi vilja ej gitva bestämdt företräde åt nåzot särskillt, men föratom det redan nämnda torde Hjertåmormor, i sitt sitt slag vara något, som verkligen närmar sie ett litet mästerstycke, och Ea äktenskapsstitare är på elt annat sätt utmärkt. tiorels bar genom denna lilla bok visit sig vara en skriftställere af ädelt slag och med betydlig talang, Så länge hon uppträder på det sättet, skall bon alltid fiona vänner bland dem, som nitälska för vår litersturs höjande (9952) och framställa med lika fica som sanna och träffande drag kokännedom utgör den fasta grund, på hvilken dessa skil ärme, som från dem utstrålar. Äfven i formen äro de af itteraturens, öfversvämnieg. anliga gamla, mycket gamla, men berättad på pjunkig och sjukligt sentimental; bon har tvårtom