STOCKHOLM den 20 Dec. Ännu en gång om Höganäs. I ett par föregående uppsatser ha vi, med anledning af senaste statsrevisionens framställning dm en Höganäs stenkolsbolags länge bortglömda skuld till staten, något redogjort för detta ogement gynnade bolags förhällanden. Vi återkomma till ämnet af en anledning, som är ej mindre märklig, än den af statsrevisionen väckta frågan. Som läsaren af nedanstående skall finna, har bolaget, utom den evärdeliga ränteskulden, äfven en icke obetydlig kapitalskuld till staten. Då det påpekats säsom säreget, att den förra lemnats alldeles å sido i bolagets inbjudning till ny aktieteckning, torde äfven den förtegenhet, som iakttagits om den senare, få lända till bevis på ett förfarande, som med skäl kan kallas singuliert. Vi ha förut omtalat, hura K. M:t för fyrtio år sedan beviljade det patetiskt s. k. skånska stenkolsverket medel till betäckande af räntan för ett lån å 120.000 rdr bko, som bolaget fann sig behöfva upptaga. Detta skedde 1832, således samma är, då statsrevisionen gaf fullmäktige i riksgäldskontoret tillkänna, att sista återstoden, 40,000 rdr bko, af det 1823 beviljade ouppsägbara statslänet å 200,000 bko finge utbetalas. Vi erinra härom, för att påpeka huru föranderligt det är, att den sålunda fortsatta kedjan af statsunderstöd, i förening med de flere, sedan dess framställda mer eller mindre närgångna anspråk å ytterligare statsbidrag. som vi förut omnämnt, ej lyckats undandraga, Höganäsbolagets förbindelser och skulder till staten den långvariga glömska, de iräkat — en glömska, lika grundlig hos bolaget, efter hvad den nya aktietecknings-inbjudningen utvisar, som hos ätskil liga offentliga myndigheter, K. M:t inberäknad. Men vi återvända till hufvudsaken. Bolagets styrelse hade år 1831, i en af dessa bevekliga och ej så litet sentimentala framställningar, som läsaren känner från åtskilliga citat i våra föregående uppsatser, anhållit antingen om ett nytt statslån å 120,000 bko, mot säkerhet i all verkets fasta och lösa egendom, eller ock om statens mellankomst för betäckande afö5 proc. ränta å ett lån till nämnda belopp. Denna ansö kan var resultatet af en bolagsstämma, der direktionen till delegarnes begrundande framlagt de trefliga alternativen: att man antingen måste lemna ytterligare bidrag till det stora fosterländska verkets fortsättning, eller ock inställa hela arbetet och genom försäljning af inventarier, rudimaterier och effekter söka den ersättning, som vore möjlig att få, innan verket lemnas till ödesmäl. K. M:t behjertade lyckligtvis detta nya nödrop från ett verk, som jemte så många andra förmåner äfven haft det privilegiet — okändt, af hvilka anledlningar — att länge betraktas såsom det svenska statsintressets ögonsten. Genom kungligt bref till statskontoret af -de 24 Mars 1832 meddelades nemligen, att K. M:t ä nionde hufvudtiteln beviljat nödiga medel till bestridande af 5 proc. ränta å ett lån, stort 120.000 rdr bko, som Höganäs bolag komme att genom egen försorg upptaga, Härvid fastställde K. M:t följande vilkor: 1) att lånet, till belopp af högst 120,000 rdr, upptages succesgsive, i mån af behof; 2) att direktionen å bolagets vägnar för: binder sig att från och med år 1835 årligen till afbetalning å lånet använda hela behållna vinsten af stenkolsverket och alla ditbörande anläggningar, och således — nemligen enligt direktionens egna beräkningar, förslag och löften — afbetala minst 10.000 rdr bko årligen, i följd hvaraf det beviljade räntebidraget i samma mån komme att minskas; 3) att, om arbetet vid verket upphör, eller det med lånet afsedda ändamål ej kan Epp nås inom den af direktionen beräknade tid, det af allmänna medel utgående räntebidraget skall med då löpande året upphöra, samt direktionen gå i författning om lånets återbetalande; 4) att, om stenkolsverket framdeles lemnar en behållen vinst utöfver 5 proc. å aktiekapitalet, det öfverstigande Hill ett maximum af 2 proc. skall årligen användas till godtgörande af det nu lemnade räntebidrag, till dess detta blifvit till fullo återbetaldt; samt slut ligen och 5) att direktionen årligen, efter allmän bolagsstämma, skall till K. M:t afgifva berättelse om arbetets fortgång och verkets tillstånd i alla dess delar samt om verk stälda afbetalningar å länet, sedan dessa tagit sin början. Den år 1841 samlade statsrevisionen yttrar i sin berättelse om granskningen af statsverkets tillstånd, styrelse och förvalt ning för åren 1838—1839, att den icke kun nat undgå att fästa uppmärksamhet vid ut. betalningarna från nionde hufvnodtiteln till förmån för aktie-egarne i Höganäs stenkols grufva. Efter att ha ompämt föreskriften I här ofvan anförda andra punkten iknngl brefvet 1832, meddela revisorerne, att kapi talafbetalningen och räntebidragen fortsat tes intill år 1836, då kapitalets återstod. den 81 Dec., utgjorde 100.000 rår, R hyvil ken summa ränta den 23 Maj 1837 erlades. intill den 1 April samma är. I anledning af direktionen6 den 16 Nov, 1837 framstäld: begäran om 4 års anstånd med afbetalpin gen å i fråga varande lån täcktes K. M:t i bref af den 27 April 1838, medgifva att oaktadt kapitalafbetalningen för ären frål den 1 April 1837 till den 1 April 1839 ble instäld, stenkolsverkets bolag likväl fing för dessa tvenne ; tillgodonjuta enahands anslag till räntans liqvideranas, som kongl brefvet a! den 24 Mars 1832, under viilko! af oafbruten kapitalafbetalning, bestämde 41 1090 mnm 1220