sedan en tysk köpman slutit en leverans med dem om hundra dussin handskar, började de att inlära svenska soldater i yrket och beredde på detta sätt äfven några af dem arbetsförtjenst. Ryssarne, som aldrig med blida ögon kunde se dessa fiender, för hvilka de så länge darrat, sökte nu, sedan de fätt dem i sitt våld, på allt sätt förbittra lifvet för dem, Dessa senare å sin sida kunde icke med undergifvenbet finna sig i sitt öde. Ständiga slagsmål förekommo derför, hvarvid ryssarne naturligtvis voro öfverlägsna till antalet. Dahlberg råkade flere gånger ut för dylika äfventyr. Då han en dag i sällskap med en at kamraterna, som vanligt under bevakning af en vaktkarl, hade gjst ut för att besöka den tyske köpmannen, med hvilken de hade affärer, öfverföllos de af 5 ryssar, som, beväpnade med 8, k, dubbiner, fordrade att de skulle till dem aflemna hvad de egde i penningar, Under det Dahlbergs kamrat sökte ackordera med dem, rgyekte den förre värjan från vaktkarlen och högg en af ryssarne öfver ansigtet, så att han stupade, och en annan öfver armen, så att han tappade dubbinen; hvilken Dahlbergs kamrat bemäktigade sig, hvarefter de tvunga de andra att taga sin tillflykt in i ett närbeläget bus. Faran tycktes nu vara öfverstånden, men innan de hunnit, gå långt, fanno de sig förföljda af 10 å 12 ryssar, som, beväpnade med dnbbiner, anföllo dem. Vaktkarlen hade flytt, och det återstod dem ingentivg annat än att vända ryggarne emot hvarandra för att söka försvara sig mot öfvermekten, Ena stund lyckades det dem att värja sig, men slutligen erhöll Dahk berg ett så svårt slag öfver hufvudet att han föll, (Forts.)