komna svenskarne, hvilka höllo sig tysta och ej lossade ett skott, Den ryska kolonnen närmade sig allt mer och anade icke att den hade svenskarne så nära på lifvet förr än den kom dem inpå 10 å 12 steg der de stötte på en hel mängd buskar, Bom skyddade den svenska styrkan. När denna nu märkte att ryssarne voro dem in på lifvet rusade de med fälld bajonett in i den djupa kolonnen, som blef förvirrad och bragtes i oordning. Svenskarne anställde ett foörfärligt blodbad och ej mindre än 2000 ryssar stannade på platsen, hvarjemte de förlorade 2 kanoner. j Sedan ryssarne sålunda lyckligen blifvit kastade tillbaka skickade befälhafvaren för den svenska styrkan Dahlberg öfver tillandra stranden för att, aflemna rapport om affärens utgång till generalmajor JLagererona, hvilken tjenstgjorde som generaladjutant hos konungen, Som Lagercrona var sjuk hänvistes Dahlberg till öfverste Sigroth, som då förrättade tjensten bos konun 2en. Dahlberg fick härunder tillfälle att tala nod konungen. Den lilla enkla berät telse han deräfver afgifver tyckes utvisa att Carl XII med allt sitt allvar stundom före toz sig att pp skämt rätta sina Boldatere pligtkängla på prof, hvarföre vi här återgifva Dahlbe:gs berättelse ordagrannt: Öfverste Sigroth befann sig hos Hans M:t vid artilleriet uti en koja af bräder vid en stor stockeld, hvarest Hans M:t vid min ankomst plef mig först varse och tillsporde mig straxt hvad jag ville och då jag svarade mig vara afsänd ifrån andra sidan med rapport till general Lagererona, som den vidare till Hans M:t i underdånighet affemna borde, lemnade högstbemälte Hans M:t mig ej mera tid att tala, utan begynte straxt att examinera mig om allt hvad hos ps förelnpit och