Aftonbladet – 19 december 1872, sida 3

— Skogskomiten och skogsstyrelsen. Nyss hafva dessa båda myndigheters betän kande och utlåtande i skogsfrågan blifvit i tryck tillgängliga. Ärendets stora vigt för anleder oss att för nämnda handlingar lemna en kortfattad redogörelse: Skogsstyrelsen visar sig ej benägen att se sakförhållandena så i svart som komiten, mot hvars dystra skildring af Norrlandsskogarne styrelsen framställer dels de faktiska förhållanden, som ådagalagts genom uppskattning och indelning af mer än två millioner qvadratrefvar kronoskogar, dels de ansenliga inkomsterna af dessa samt dels den betydliga minskningen i skogsåverkningarna med flere omständigheter; och har styrelsen, ehuru instämmande uti en del af hvad komiten framställt, dock gjort åtskilliga anmärkningar vid de vigtigare punkterna af komitens förslag. Så förklarar styrelsen sjelfva kärnpunkten af komitebetänkandet, nemligen förbudet mot försågning af virke under vissa dimensioner, omöj ligt att hålla i helgd. Utbrytning af sågverken privilegiistorkfängst. hvarmed komiten ansett öra anstå till allmän afvittring. vill styrelsen deremot. i öfverensstämmelse med nu gällande stadganden, hafva påskyndad så mycket som möjligt, för att kronoskogarne måtte befrias från deuna påkänning. De af komiten föreslagna grunderna för anvisande af skogsområden af oafvittrad mark åt nybyggen visar styrelsen vara opraktiska. Boställsskogarne, af hvilka komiten vis ställa endast dem, som lemna betydligare bekållning, under skogsstatens förvaltning och vård. anser ÄR deremot böra samtoch swmnerligen blifva föremål för en sådan behandling, af skäl att ju knappare skogstillgången är, desto nödvändigare är en omsorgsfull hushåll. ning. För egen del framställer styrelsen, bland avnat. såsom tillhörande det program. hvilket med afseende å skogsväsendet borde följas: att gå mycket skog som möjligt afsättes till kronoparker, och att ej kronoskogarne må kringskäras genom missbruk af nybyggeväsendet och felaktigt förfarande vid afvittringarne; att nu gällande stadgande om upplåtande af flerårig afverkningsrätt å kronoparker, hvilket visat äfl särdeles fördelaktigt, må utsträckas jemväl til oafvittrade kronomarker, och att flottningslederna från kronoskogarna må undersökas af sakkunnige till utrönande åf de kostnader, som drabba köparen för uppreosning och strömbyggnader, till ledning vid bestämmande af det utaf dessa kostnader väsentligen beroende försäljningsriset å virket; att stadgande om skyldighet för jorlegare att bereda skogsåterväxt efter afverkning. så fort ske kan, utfärdas; att den num ifna tiden för köp af afverkningsrätt å enskiles skogar. nemligen 50 år. inskränkes till 20 år samt att. derest ej utskeppning af ungskog på annat sätt bindras. minimidimension måtte bestämmas för det virke, som vid dylika skogsköp får afverkas; att till vidtagande af skyndsamma åtgärder mot de i Norrland förhärjande skogseldarne, särskilda af kommunerna aflönade brandfogdar socknevis må anställas; att kraftiga åtärder måtte vidtagas mot skogsåverkningarna, land annat genom onyttiggörande af åverkadt virke, som ej till fullt nöjaktigt pris kan försäljas; att skogspersonalen måtte tillökas och dess ställning förbättras; samt att skogsstyrelsen måtte utbildas till ett verkligt förvaltande verk, för att jemväl handhafva ekonomien vid skogsförvaltningen. —