Aftonbladet – 18 december 1872, sida 2

Marschen fortsattes och det regemente Dahlberg tillhörde slog läger den 27 Aug. 1708 vid ett ställe benämndt Meskowitz Ett moras skilde dem här ifrån en betydlig rysk armå, Svenskarne kunde se hurn ys. sarne arbetade på att uppföra bröstvärnen för att anlägga ett batteri. Efter solens nedgång kommo 2 öfverlöpare öfver till sven skarne och berättade att ryssarne hade för afsigt att under natten kringgå moraset med en styrka at 16,000 man, hväraf 4000 man kavalieri för att falla dem i flanken och att de ryska trupperna redan stodo uppställda för att utföra denna attack, På rapport derom till högqvarteret, som endast var 1 mil aflägset, meddelades order att kolonnen skulle bibehålla sin ställning och afvisa anfallet. Dahlberg uppgifver icke huru starka de trupper å svenska sidan voro som fingo emottaga detta anfall, men man finner att det här måtte hafva varit som nästan alltid inträffade att ryssarne voro betydligt öfver. lägsna, Starka fältvakter blefvo framskjutna ät det håll hvarifrån fienden väntades och rytteri utsändes för att rekognoscera. Fram på morgonen gåfvo starka saltvor från fä tvakterna tillkänna, att fienden hade under natten hunnit kringgå moraset. Alla regemenierna formerades genast i bataljordning och ryssarne fingo snart genom den häftiga och väl riktade eld, hvarmed de mottogos, erfara att svenskarne voro vakna och i stånd att försvara sig. En tjock dimma, som på morgonen uppsteg från moraset,var svenskarne till mycken nytta, emedan den hindrade fienden ätt se huru liten styrka den hade emot sig, Dahlberg berättar vidare om denna affär, i hvilken han åter blef sårad: Fienden använde emellertid all sin force att kasta oss öfver ända såväl med eit fasligt och oerhördt skjutande gom granaters kastande, hvaraf jag blef på veustra knäet af en granatskärf träffad, hvilket brogte mig uti en stark besvimning. ait jag som död föll oa til jordeD Och måste lemna fa nan, som jag näst förut af min dödskjutne fändrik emottagit, uti andras händer. Nä