Aftonbladet – 16 december 1872, sida 2

— Stormen i London den 8—9 dennes, hvarom telegrafen i korthet underrättat, var den svåraste, som på många år hemsökt staden. Klockan 5 på e. m. den 8:de började det regna starkt, sedan barometern hastigt fallit kl. 4, och en timme senare sprang stormen upp samt fortfor att blåsa med orkanlik häftighet ända till den 9:de på morgonen. Mellan kl. 1—2 på natten uppnådde den sin största våldsamhet. Gatornas utseende på: morgonen var sådant, att man blott en gåog på de senaste sex åren sett något dylikt: Taktegel, skorstensförhöjningar af lergods och vink och andra materialier voro strödda på gator och gränder och buro tydliga vitnesbörd om den fara till lif och lemmar, för hvilken hufvudstadens invånare blifvit utsatte, om stormen fortfarit att rasa äfven under dagen. Många, säges det, blefvo emellertid skadade af nedramlande, tunga skyltar. Så vidt man den 10 hade sig bekant, uppgick de mer eller minåre svärt skadades antal till 40. Sex hug, deraf 5 under byggnad, hafva kullblåst; tre af invånarne i ett af dessa skadades illa. Ett stort magasin skakades till den grad på sina grundvalar, att det måste rifvas, I parkerna upprycktes unga träd med roten. Upderrättelser från landsbygden samt från södra och vestra kusterna gifva vid handen att stormen äfven der farit fram med lika mycken våldsamhet och anställt stora förödelser på träd, höstackar, lador m. m. De lokomotivförare, som körde natt-tågen, måste fara fram med den största försigtighet, ty banorna voro på många ställen beströdda med afbrutna grenar och andra: föremål. Stor skada har i allmänhet tillfogats jernvägsbolagen.