Jul-Litteratur. I. I Vitter kalender, utgifven af Upsalastudenter. (Upsala, P, Hanselli, 1872.) Angenämt hade, utan tvifvel varit, om dessa poetiska försök af en mycket välment och oskyldig art endast blifvit hvad man kallar tryckta som manskript, men då de nu lemnat den privata kretsen och utsläppts i bokmarknaden, är det vår pligt mot all mänheten att med några oId påpeka deras, efter allt hvad vi kunnat finna, underhaltiga beskaffenhet. Möjligt kan ju vara, att någon perla, den vi ej varit nog lyckliga att påträffa, döljer sig bland denna samling af hufvudsakligen patetiska och sentimentala utgjutelser; vi kunna dock samvetsgrant försäkra att fler talet blott med möda läta läsa sig, der de ej äro så bombastiska att man på annat sätt än författarne afsett, känner sig road. En af dessa unga poeter — hvilka i förbigående sagdt till största delen försett sig med föga smakfulla signaturer, sådana som Arnkel Ofeg, Hageb, Jago, Rim-Turs, Icke, Hakon Jarl o. s. v. — qväder bland annat till Sverige: Norrskenet flammar Högt från din pol Klart uti natten Strålar din sol: Trohetens himmel Står uti brand Öfver mitt kära Fädernesland ! om hvilken allokution man icke just kan begagna uttrycket snyggt, men inte pråligt! En annan börjar ett poem -det främsta i hela samlingen — med detta utrop: 7 ag är svensk! så drabbe mig trefald skam, hvilket visserligen på ett tillfredsställande sätt förklaras af de följande raderna, men