gr Ae leg a DE BJ SAG ATILDUA VR MJ MIA en adeqvat folie till enkelt storartad utveckling. Detta bevisas på framstående sätt af Kungarne på Salamis-. Här är allt stort och upphöjdt — och till en stor del derför att handlingen är kysk och enkel. Det upphöjda är alltid enkelt. LITTERATUR-TIDNING. Innebåll: Norsk litteraturI. — Svenska fornminnes föreningens tidskrift. — Jolin, Skrifter. — Stålhane Sanling af författningar, rörande Sveriges tulloch sjöfartsförhållanden. — Jullitteratar I. — Litteratur. och konstootiser. Norsk litteratur. I. Forskjellige Aandsretninger i Norge. Fi re Foredrag boldne ved Universitetet i Upsala i Vinterterminen 1871 af dr E. F. B. Horn. Upsala, Edqvist; 1872. Pris: 1 rdr. Norges naturlige Velstandskilder. En Reekke Forelesninger af Chr. A. Wulfsberg. Kristiania, 1872. . Norges Leger i det nittende Aarhundrede ved F. Kjer.Kristiania, A. Cammermeyer. 1872. Lerebog i Perspektiv af Anton Bergh. Kristiania, Cammermeyer, 1872. Elektrotherapi, kort og praktisk frem. stillet ved Adam Arntzen. Kra, Cam., 1872. Robert Barnes Forelesninger over obstetriciske Operationer. Paa Norsk ved Gottfr. Conradi. Kristiania, Cam., 1872. En Diskussion om Bön for de Afdöde og om Skjersilden med Bemserkninger af J. D. P. Stub. Kristiania, 1872, Norska föreläsningar för en svensk åhörarekrets, sedan genom den svenska bokpressen meddelade åt en talrikare publik — detta är i och för sig ett godt tecken, ty det vitnar om den ideella samfärdselns tillväxt, om det5allt lifligare behofvet af kän nedom om det land och folk, hvarmed vi äro förenade och hvarmed vi skola lefva samman i nöd och lust. Med allt skäl kunna vi till våra läsares uppmärksamhet anbefalla de fyra föredrag om Forskjellige Aandsretninger i Norge, hvari dr Horn skildrar rörelserna på det religiösa, politiska och litterära lifvets områden i författarens fädernesland sedan 1814. Naturligtvis har ej en skrift om hundra sidor lemnat utrymme för någon stor mängd af enskildheter, men utvecklingens hufvuddrag förefalla oss att vara förtjenstfullt tecknade: och af båda dessa skäl torde arbetet blifva välkommet för den alldeles öfvervägande mängd af svenska läsare, som om brödralandet känna så godt som intet, ty detlemnar dem en öfversigt, hvilken har nog af detalj, för att ej vara torr, men ej så mycket, att den med ämnet obekante deraf förvillas. En återblick på Norges allra yngsta historia, hvars händelser på hvarje punkt stå i det mest omedelbara samband med det som nu lefver och rörer sig inom de olika religiösa, politiska och litterära lägren, kunde lätt fresta till partiskhet och ensidighet. Så mycket mera anmärkningsvärda äro den billighetsanda och det lugn, hvarmed förf. bedömer de företeelser, han framlägger. Hans yttranden om folkhögskolesaken, om pressens inflytande, om hemmansegarearistokratien — hvilken klass var den herskande i gamla tider och äfven nu bildar en passande öfvergång mellan en oligarki af embetsmän eller stora godsegare å ena sidan samt ett massans herravälde å den andra — sticka bjert af mot den ytterliga våldsamhet, hvarmed man eljest numera kan få höra vissa den norska sintelligensens sjelftillitsfulla banerförare yttra sig om allt detta såsom varande af ondo. Äfven der han med betänksamhet ser på tidens rörelser, bemödar han sig om en allsidig betraktelse, som har rum äfven för det goda och hoppgifvande, och dömer med humanitet. Vi äro långt ifrån att gilla hans teologiska ståndpunkt, men kunna med skäl önska, att ortodoxien alltid visade en så moderat, från förkättringslulusta fri hållning. Ej utan afsigt sammanställa vi med denna skrift de föreläsningar i hvilka auditören Chr. A. Wulfsberg redogör för Norges naturlige Velstandskilder. Äfven dessa utgöra, ehuru från en annan sida som mera i enskildheter tecknas, en framställning af Norge sedan 1814: här är det den materiella, i de förra är det den andliga utvecklingen under ett och samma halfva århundrade, som beskrifves, och så till vida kunna båda arbetena sägas höra ihop och komplettera hvarandra. I en lätt och underhållande stil jemnar hr Wulfsberg en historisk-statistisk öfversigt af Norges åkerbruk, ladugårdsskötsel, skogshushållning, fiskerier, bergsoruk, industri, handel och skeppsfart. Det! ir inga nakna siffer-uppställningar; siffror rämnas visserligen, men med sådan måtta och så väl belysta genom förklaringar och jemförelser, att de blott framträda som tödjepunkter i ett lifligt räsonnemang,! vilket man allt igenom följer med oförsva-! sadt intresse, ej minst derför att förf. talar : ned en så lefvande öfvertygelse och patrio-: isk ifver. Särskildt gäller detta om denl:i delning, der förf. framhåller, hurusom bo-! kapsskötseln borde spela hufvudrollen inom 1 andthushållningen. Hvad han härutinnan: ill göra gällande samstämmer med hvad)1 108 oss de mest sakkunnige utvecklat il! råga om betydliga delar af vårt land. —J örf. misströstar ej om bättre tider för den1 orska jernhandteringen, hvilken som bBe-l( an t på senare tider varit stadd i starkti illbakagående, så att för närvarande blottf vå af de fjorton ännu befintliga, mera be-f ydande jernverken drifvas, medan år 1781 le j mindre än aderton voro i gång, och Norges 869 införde 2!a gånger mer tackjern, stång-h rn, jernplåt och stål; än det utförde. Förf.r enar, att det blir kapitalstarka bolags sak i ; r 8 n ti a Vv h Vv tt åter upptaga de nedlagda jernverken. — tt par siffror om norska handelsflottan må är få plats, Den hade 145,000 kommerssters drägtighet år 1850, men tjugu år nare 487,000 läster, fördelade pt 7000 irtyg med 50,000 mans besättning. År1870 ade Norge öfverflyglat Frankrike, och fört. tager; att det nu står ej så litet framför jordtyskland, samt således är den tredje i rdningen af verldens sjöfarande nationer. lle Norges inoch utförsel deltogo år 1869 sj ländska fartyg till föga mer än en fjerde-n 1, eller med 240.000 läster af 800,000,u raremot Norge samma år med 840,000 lä-lt er deltog i varuomsättningen mellan andram nder. k Följande bokhandelsnyheter från hr Å. 7 ammermeyers förlag omnämna vi i kortst, anmärkande såsom ett fel att afhjelpa,