Mn är troligen mycket äldre. Den härstamm r Ifrån en monarks regeringstid, om hvars namn lärde ej äro eniga, men som af mr Smith läs Jsåsom Tzdubar eller Zoroaster, densamme so f besegrade Belesu, Belus eller Baal och tog ha si krona samt tron. Jadubar gifte sig derpå mt t Ishtar, Ashtaroth eller Astarte och regerade ö )ver det stora konungariket Babylon, Af frukts Iför döden företog han likväl i sällskap med U hamsi eller Orchamos en pilgrimsfärd, i ändam Tott uppsöka Sisit, Xisuthras eller Noach, hvi ken, likasom Enoch, hade ernått odödlighet uta död, och ban fann Sisit sofvande på Euphra Istrand. Vattnet, som åtskilde den dödliga frå den Odödliga racen, åtskilde äfven de två, me tvärs öfver omtalade Sisit berättelsen om synd floden. Han beskref huru floden sträckte si mot himmelen, buri sjelfva gudarne likt hunda med hängande svansar bugade sig och liken a de gudlösa flöto likt rör på vattnet, samt hur arken slutligen stannade på berget Nizri, hvarp först en dufva, derefter en svala och lernäst e korp utsändes; huru Sisit erbjöd offer och flode slutligen aftog. Hr Smith uppehöll sig mycke omständligt vid dessa kilformiga mskriptioner sammanhang med bibeln och kom till den slut satsen, att de på det hela öfverensstämma me berättelsen i första Mose bok; men att man a vissa detaljer tydligen kan iakttaga en oberoendi och från skapelseboken skiljaktig tradition. Be rättelsen i de fem Moseböckerna, handlar om er inland-nation, och intet ord förekommer om haf om att gå al stapeln eller om lots; och med or det som står för arkmenas en båt. Deremo: förekommer på de uppfunna taflorna beskrifnin gen af ett sjöfolk. Arken kallas ett skepp skeppet gick af stapeln ned i hafvet och anför troddes åt en lots. Allt detta erbjuder ämne fö) outtömliga studier och forskningar. Under Chal dåens jordvallar och förstörda städer antager mi Smith. att en större skatt af vetande ligger för borgad än något, som hittills blifvit uppdagad: i Babylon; der ligger ännu historien gömd om Chald6en, verldens första monarki. — Sir Henry Rawlinson hade äfven åtskilligt att säga om in. skriptionerna, och han ansåg dem härstamma från en tidpunkt, som skulle ge dem en ålder aj minst 9000 år. Ett stigande intresse erhöll diskussionen från ett tal af premierministern. mr Gladstone, som kommit för att lyssna och ej för att tala, men som slutligen kastade sig djerft in medias res och fäste uppmärksamh på en punkt, som mr Smith ej vidrört, nemli gen slägtskapen mellan den kilformiga inskriptio nen, som just blifvit uttydd, samt Homers pöe mer. Phoenicierna. som man först hörde omtalas såsom boende i kroken af Persiska hafvet och sem derefter egde en smal landrema vid ett hörn af Medelhafvet, bilda den förevarande länken mellan det stora kopungariket Chaldeen samti Homers Grekland, Med all den häuryckning Gladstone sjelf kan känna och ingifva utbredde han: sig öfver fämmanhanget mellan dagens hufvudämne och hans kära Homer samt följde tra: litiörens lopp från Chaldben till Babylon, från Bahygton till Phoeniciexna och från dessa senare ill Homers He!loner. Det är märkvärdigt att hos en gammal politiker lik Gladstone finna ett så. lant introsse för studier. En universitetsprofessor sunde ej med större allvar fortsätta sina ungomsstudier än denne statsman, som är så öfveriopad af statsarbeten, att knappast någon annan nan skulle kunne bära tyngden deraf. och likväl kan han finna tid för vetenskopliga forsklingar och ha lika stort nöje deraf, som några ;rofessorer. För mig-, yttrade han i några nkla ord, måste hvarje dag börjas med min samle vän Homer, min ungdoms, min medeluders och min ålderdoms vän, från hvilken jag toppas att aldrig blifva skild, så länge jag har ågon förmåga och lifskraft qvar Gladstone r Jika förtjust i Homer som Aiexander den Store. m hvilken det berättats, att han aldrig sof utan n rulle af Tliaden under sin hufvudkudde. Vältuderade personer kunna lätt i Gladstones: tal ch skrifter iakttaga en stark slägtskap med anan af den gamle grekiske sångaren. Grifningarna i Rom. I Castro protorio på en terräng, som tillhör Villa Grasioli, har man pptäckt ett romerskt hus, som är rikt på antika ker. Allt hvad man har funnit der, är af hög. a värde; bland annat nämnas särskildt fyra wosaikgolf. Arbetarne aflemna dagligen fragjenter af terracotta-ornamenter, lam or, koppar ch husgeråd. Utmärkta terracotta. Surer röja or smak och sällsynt elegans i utförandet. fven har man funnit en vacker fresco-målning ch en liten broussked,