De norska, fångstfartygen och sven ska. nordpolsexpeditionen. P. T. meddelar efter Finmarksposten ne danstående närmare redogörelse för de oft. berörda norska fångstfartygens infrysning vid Spetsbergen och de norska sjömannen sarimanträffande med den svenska expedi tisnen: Jakten Pepita, skepparen Nils Ji ohansen, an Ikom till Tromsö den 20 Nov., medförande någr: :af de öfriga fartygens manskap, tillsaminans mec egen besättning 18 man. Skepparen Johanser berättar, att han afgick från Tromsö i början a Juni månad detta år och kom under Sydkap vid Spetsbergen i medio samma månad. Härifrån sattes kurs in i Storfjorden, der någon fångst äre Uppehållet der räckte från den 20 Jubi till den 4 Augusti. Då der ej var mera fångst att göra, vände han tillbaka och seglade omkring ydkap, för att på vestsidan komma upp till fångststöllena norr och öster om Norsköarna. Till Moffen, en ö, som ligger 5 å 6 mil i nordost fråna Norsk-öarna, ankom kan omkring medio af Angusti. Här gjordes fångst tillsemmans med några andra fartyg till inemot den 10 Sep tember, utan att man i någon synnerlig grad Jade men af isen. Vädret var under hela tiden särdeles godt. Den 14 September hölls af mot söder till White-bay, en fjord på nordsidan af Spetsbergen, för att jaga renar, fylla vatten och samla bränsle. Men vistandet här blef af kort varaktighet. Kommen på land och efter att hafva fylt några fat med vatten, märkte man att isen i stora massor trängde på söder ifrån. Ankaret lätcades så fort som möjligt för att komma ut från fjorlen; men isen, som med stor fart kom framvrifvande, kom dem i förväg, Vid Velcome-,oint, omkring 6 mil öster om Norsköarna, Mjåste ankaret kastas. Isen var nu så nära lead, att all vidare passage med fartyg var omöjlig. Ti sammans med Nils Johansen var jakten Jak wine, skepparen Amandus Knudsen. Omkrmg 1 mil öster om Greyhook blefvo de 4 anL2 fångstfartygen fastsittande. Detta skedde den tG6 September. Från denna tid var hafvet fullkomligt belagdt med is. så långt man kunde se med kikare. — Under sista hälften af September inträffade en ovanligt sträng köld, 36 grader Celsius, så att isen inne vid land hade en alns tjocklek. I början af Oktober inträdde en mildare väderlek, utan att detta dock tycktes hafva; något inflytande på i sen. Då man nu började frukta för, att ett öfvervintrande här skulle blifva oundgängligt, och då proviantförrådet icke må långt när kunde räcka till nyåret, än mindre öfver vintern, afsändes några ac manskapet till densvenska expeditionen, professor Nordenskiöld, som hade uppslagit sitt vinterqvarter i Mosselbay, omkring 3 mil öster om Greyhook. Expesditionens 3 fartyg Onkel Adam, briggen Gladan och Polhem lågo här infrusna. Professor Nordenskiöld,som icke visste förut, att så många fångstfartyg lågo fast i isen, blef helt förfärad då han erfor det. Han stod dem nu bi med all den njclp och vägledning, som han under dessa förhållanden kunde förfoga öfver. På prof. Nordenskiölds råd afreste den 8 Oktober 18 man af fartygens besättnipgar i 2 båtar till Isfjorden, der den svenska Cxpeditionen har ett upptimradt hus, hvari ett Proviantförråd förvaras. Då båtarne afreste, var vädret godt, och det antogs att de under loppet af en vecka skulle kunna hinna till Isfjorden: Emot slutet af Oktober började vinden att blifva mera sydostlig, och under de första dagarr,.e af November blåste en storm från sydvest. b-varigenom isen på längre afstånd från land börje de att slås i stycken och fördes nu med ett förskräckligt brak i nordostlig riktning. Fastär, Isen ännu låg i tjocka massor invid land. kwsde man dock e) betvifla, att det om Gå så lång 1q skulle blifva segelbart vatten. Redan den 74 November var hafvet omkring Welcomeom. der Nils Johansen och Amandus Knudsen Iå 40, Så till vida isfritt, att man kunde lätta anksr och gå till segels. Vid Greyhook, ler de ,påra 4 fartygen lågo, hade vinden och! strömr sem ej haft något inflytande på isen; dål: le Tsrvarande fartygen icke kunde komma loss, bes söt manskapet att lemna dem, för att afgå 4 Nils Johansen och Amandus Knudsen. Den ! förstnämde fick således 18 och den andre 20 man ! ombord. Mattilas och kocken stannade qvar, för att sedan öfverresa till Nordenskiöld. Den 4 November gingo således 2 af de infrusna fartygen under segel; under snötjocka den 5 skildes de åt vester om Norsk-öarna eller Amsterdam-ön, och sedan har skepparen Johansen icke sett till eller hört utaf ÅA. Knudsen. Den 5 November passerade N. Johansen Prins Carls Foreland och ville hålla in i Isfjorden, men detta var icke möjligt, emedan en stark storm blåste ut från fjorden. Under öfverresan till Tromsö var vädret vederstyggligt; hafvet var förärligt upprördt, vinden slog om i ett nu, dock höll deu sig mest på sydvest. För att berga sig ör sjön måste man flere gånger kasta ut späck, skansbeklädnaden bräcktes, ishuden afrefs. Provianten var i det närmaste slut. Hela besättninen var dock frisk och befann sig väl vid framomsten, I mRNA — jet fr BR An RN