borgenärerna i trots af såväl Strömbon som sysslomännens protester, förständig: sysslomävnen att låta verkställa försäljnin Jat fastigheten nr 67 vid Drottninggatai !I Ehuru denna fastighet var brandförsäkrJför ett värde af 420,000 rdr och ar girör bom inköpts för 450.000 ar föml lemna ofter uppgift, som an försökte styrka, iä liga hyro sammanlagdt ett belopp som r Prelenterade ett kapitalvärde af500,000 rd så försäldes dock i fråga varande fastigh ÅA 5 auktion för endast 262,000 rdr i anseend till den då varande dåliga konjunkturen fv försäljning af hus, Då Carlström föranledt och deltagit ihbo senärerhas begge ofvanomnämnda enlig I Strömbomga påstående olagliga beslut, oc derigenom förnärmat Strömbome rätt efter vunnet ackord erhålla det öfverskot som under sedermera inträffade bättre kor junkturer kunnat uppkomma å köpeskillir gen för fastigheten utöfver deri intecknad skuldbelopp — så ansåg Strömbom Dar! ströms sterbhus böra åläggas i skadeersätt ning utbetala skilnäden mellan fastigheten verkliga värde — 500.000 rdr och den sist: försäljningssumman 262,000 rår, hvilken skil nad Strömbom vid årsproklaman uppgitfvi till 234,000 rdr, men hvilken rätteligen vor 4000 rdr högre 2). Ombudet för Carlatröms sterbhusdelegar anförde till gendrifvande af Strömboms upp gifter och påståenden, att vidkommande de af borgenärerna fattade besluten, på grund hvaraf Strömbom ville binda Carl ströms sterbhus till den yrkade betalnings skyldigheten, Carlström icke deltagit i något annat än det, hvarigenom borgenärerna beslutit att konkursboets såväl fasta som lösa egendom skulle försäljag, då sådant lagligen kunde ske, hvilket sysslomännen e9v att tillse; att desse äfven varit villrå diga häratinnån och derföre ej verkställt försäljningen förr än de genom Svea hofrätts utslag den 5 Mars 1868, hvilket vun nit laga kraft, förständigats att inom en månad derefter gå i författning om försäljning i laga ordning af konkursboets fasta egendom vid äfventyr att eljest varda från sysslomannabefatiningen skilda; att med anledning af Strömboms erbjudöa ackord (tre procent utöfver hvad konkursboet lemnade i behållning) han vid förhör inför rättens ombudsman i konkursen förklarat, att han i händelse ackordet antoges och af rätten fastställdes, icke gjorde anspråk på att åter komma i besittning af konkursbocts fasta och lösa egendom, och att med kännedom om Strömboms förfarande vid andra fastighetsförsäljningar någon tilltro ej kunde lemnas till hans uppgifter om hyresbeloppen ä den i fråga varande fastigheten. Det torde förekomma en hvar klart, att om Btrömbom verkligen ansåg sig ega laglig rätt till den skadeersättning, som han gjort anspråk på af Carlströms sterbhus, så skulle han i första rummet varit angelägen atbekomma den så skyndsamt som möjligt, för att dermed kunna godtgöra sina talrika borgenärer; men handlingarna ådagalägga ett fullkomligt motsatt förhållande. Enligt hvad förat omnämnts anmälde väl Strömbom sin förmenta fordran, men vidtog ingen åtgärd för att utkräfva den, hvarföre Carlströms sterbhusdelegare nödgades stämma honom med yrkande att krafvet måtte gillas. Redan då målet andra gången vid rådhusrätten förekom, tillkännagaf Strömbom, att raw den 10 Jan. 1871 hade på vice häradsvöfding A. Hertzman öfverlåtit den fordran v 234.000 rår, som han å årsproklamadagen Carlströms sterbhus anmält, hvilket han itog sig vid nästa sammanträde styrka. Detta gjorde han äfven medelst företeende M ett skriftligt intyg af Hertzman och som nnehöll att öfverlåtelsen skett under vilcor och förbehåll, som blifvit i skriftlig fverenskommelse af den 10 Januari 1871 jestämda, och yrkade Strömbom derefter tt i anledning af denna öfverlåtelse käronålet mot honom: måtte förfallas samt käandena förpligtas instämma Hertzman attl målet svara, hvilka yrkanden dock af de-l as ombud bestriddes, Längre fram under etta sammanträde frånträdde Strömbom sitt rkande att Hertzman skulle instämmas. Då målet nästa gång vid rådhusrätten j öretogs, anfördes å Strömboms vägnar, att q hura icke han påkallat rättens pröfning af et af honom i Carlströms sterbhus anmälda : ordringsanspråket och icke heller för mär-: arande äskade detsammas behandling vid ådhusrätten, så anhöll han likväl, då han j cke i sakens närvarande skick kunnat blifva rån målet skild, att kärandena måtte ålägas att till gemensamt svaromål med honom saken instämma Hertzman, hvartill käandena samtyckte och blefvo af rätten förtändigade. Stämning uttogs derefter ä Hertzman: nabanda yrkande gjordes deri mot honom, om förut gjorts mot Strömbom. Antaglien borde Hertzman nu visat sig angelägen tt få det på honom öfverlåtna krafvet så kyndsamt som möjligt pröfvadt och stadistadt af rådhusrätten; men så visade sig vara förhållandet. Då målet företogs, ef af hans ombud en skrift ingifven, hvari an hufvudsakligen anförde: att han till inundande hösteting med Svartlösa häradsitt. hade instämt kaptenen C. G. Hierta hb de borgenärer i Strömboms konkurs land dessa Carlströms sterbhusdelegare), vilka genom beslut vid borgenärssamanträde den 17 Oktober 1867 förandt den fastighetsförsäljning, på hvilken t af Strömbom anmälda fordringsansprå;t grundade sig; att, enligt Hertzmans ening, en och samma domstol mätte till öfning upptaga och handlägga detta foringsanspråk, vidkommande alla de persor, mot hvilka det var framstäldt; att Svart32 häradsrätt vore laga domstol att handbh od Då na jr mt bk an a rr M—— —-md RA ce För att ytterligare bereda sig skadeersättning ; för den ofvannämnda fastighetsförsäljningen.! har Strömbom äfven i kammarherre Å. Roos af Hjelmsäter sterbhus anmält en fordran på 238.000 rdr. grundande sig denna derpå att Roos jemväl deltagit i de ofvauanförde borgeI Tamm Met